Globala frågor viktigast för unga

ANNONS
|

När niorna i Göteborg får rangordna viktiga samhällsfrågor i GP:s ungdomsenkät hamnar globala frågor som mänskliga rättigheter, bistånd och miljö i topp. Av nära 2 300 elever i enkäten är knappt var tionde med i en organisation, exempelvis Amnesty, Röda korset eller Greenpeace.

- I det svenska samhället har vi en tradition av att väldigt många har varit väldigt engagerade i föreningslivet. Men människor har blivit mer självständiga. I dag fäster vi mindre vikt vid organisering - det handlar mer om att visa engagemang, säger Erik Amnå, docent i statsvetenskap vid Örebro universitet och ledare för forkarnätverket Young citizens programme.

ANNONS

Han talar hellre om samhällsengagemang än om intresse för politik när det gäller unga.

- Engagemanget yttrar sig inte enbart i organisering, utan man tar i större utsträckning in helheten, hela livstilen, säger han och ger val av kläder, matvaror och transportmedel som exempel.

De politiska ungdomsförbundens medlemsantal, som aktualiserades med avslöjandet om SSU:s uppblåsta medlemssiffror, halverades under 1990-talet. Under samma tid minskade andelen föreningsmedlemmar med tio procent bland dem mellan 16 och 24 år.

Erik Amnå tycker att resonemanget om att unga går från organisering till att påverka på egen hand i vardagen är en förenkling. Ofta är det tillfälligheter som avgör. Om man får frågan är det enklare att hänga med på ett politiskt möte, skriva på en namninsamling eller bli medlem i en organisation.

- Man ska varken demonisera eller idealisera formerna för engagemang. Det har mycket med utbudet eller tillgången att göra. Unga har ett brett fält där de är beredda att engagera sig, konkret och aktivt, när det behövs, säger han och ger organisationernas eget värvningsarbete som förklaring till att färre går med.

- Organisationerna behöver inte nya medlemmar i samma utsträckning som tidigare. De får så mycket stöd av staten och kommunen att det inte blir särskilt lönsamt att värva medlemmar.

ANNONS

Dessutom gäller det att erbjuda unga möjligheter att påverka.

- Att man kan göra skillnad är det viktigaste - annars kan man göra annat på fritiden, säger Erik Amnå.

ANNONS