Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Världshandeln och den globala tillväxten kan sänkas kraftigt av tullar och andra handelshinder. Arkivbild

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Global tvärnit lurar runt hörnet

    Den globala tillväxten toppar i år, är de flesta bedömare eniga om. Framöver hotar en tvär inbromsning, med recession i både USA och Europa. Ett handelskrig riskerar att snabba på, fördjupa och förlänga nedgången.

    Penningpolitiska åtstramningar kyler av världsekonomin. Höjda styrräntor och avveckling av stödköpsprogram i såväl USA som eurozonen och Storbritannien ger dyrare lån och mindre pengar i omlopp, vilket dämpar både konsumtion och investeringar.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Sverige följer med nedåt

    Ovanpå det kommer kallduschen med tullar mellan USA och andra stora ekonomier, som redan har börjat påverka Kina och EU negativt. Den svenska ekonomin, hårt exponerad mot världsmarknaden via en stor exportindustri, antas följa med nedåt.

    Nya handelshinder blir en kännbar global smäll redan nästa år, enligt tre av fyra tillfrågade ekonomer i en färsk Reutersenkät. Många räknar med att det slutar med recession i flera tunga ekonomier, alltså att tillväxten upphör helt och följs av en period av BNP-minskning.

    USA anses ha störst risk för recession. USA:s ekonomi rider just nu på en våg av konsumtion och investeringar till följd av stora skattesänkningar och lånefinansierade offentliga satsningar. Sannolikheten för att den dopade USA-ekonomin tvärvänder någon gång under de kommande två åren beräknas i snitt till 35 procent.

    USA steget före

    För Storbritannien, som står inför brexit i mars nästa år, ligger sannolikheten på 30 procent. Medan sannolikheten för recession i eurozonen – som vid sidan av brexit och handelskonflikten med USA har fått en euroskeptisk regering i Rom att hantera – skattas till 25 procent.

    USA är några steg före i konjunkturcykeln och drabbas därför först, enligt Nordea-ekonomen Jan von Gerich.

    - 2020 slår alla bromsar till samtidigt, då tror jag recessionen slår till i USA, säger han.

    - Handelskonflikten har helt klart potential att snabba på och fördjupa processen, tillägger han.

    Det ser inte ut att bli lika brutalt som i den stora recessionen för tio år sedan, efter Lehman Brothers-kraschen. Men von Gerich räknar med flera kvartal i rad med krympande USA-ekonomi.

    Större och längre nedgång

    Utan handelskrig räknar han med att USA:s ekonomi, till följd av konjunkturnedgången i sig, kanske krymper 1 procent 2020. Mycket hänger på vad Europeiska centralbanken (ECB) förmår göra, men för eurozonen väntar därefter en nedgång på kanske 2 procent 2021.

    - Lägger du till ett handelskrig kan det lätt bli mycket större och längre nedgångar, säger von Gerich.

    En krympande ekonomi i tillväxtlandet Kina ligger inte i korten, om det inte händer något oväntat med exempelvis skuldproblemen i landet. Men den inbromsning som redan pågår, från cirka sju till omkring sex procent i tillväxt, kan mycket väl fördjupas ned till fem procent enligt von Gerich.

    I Japan, där prognoserna också pekar nedåt, antas centralbanken och regeringen fortsätta att plågas av låg inflation och nolltillväxt under överskådlig tid.

    - Japan kommer få svårt att kompensera med penning- och finanspolitiska åtgärder när nedgången kommer, säger von Gerich.