Under årets tre första kvartal har bostadsbyggandet minskat till 39 100, jämfört med 46 700 lägenheter vid samma period i fjol. Det är en minskning med 16 procent, visar färsk statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.
I storstäderna är det främst Stockholm som slagit av på takten. 8 018 lägenheter började byggas under perioden januari till september. Motsvarande period 2017 började 13 504 lägenheter byggas.
LÄS MER:Analys: Därför kan Göteborg stå emot när byggkonjunkturen dippar
Tvärtom i Göteborg
En motsatt trend märks i Stor-Göteborg. 4 806 lägenheter började byggas under de tre första kvartalen förra året, medan årets siffra landade på 5 637. En ökning med drygt 17 procent.
I Västra Götaland ökade byggandet från 6 344 lägenheter under januari-september 2017, till 7 167 för samma period i år.
Lönsamheten i byggbranschen är fortsatt god, men byggbolagen har köpt mark alldeles för dyrt.
– Så det här är en kortsiktig anpassning till överdrivna förväntningar på prisuppgångar. Ska det bli byggt måste kommunerna revidera sina planer på markpriset, säger Bengt Hansson, analytiker på Boverket.
Inget stort underskott
Egentligen har Sverige inget större underskott på bostäder. Jämfört med många andra länder har svenskar relativt gott om tak över huvudet, väl i nivå med våra nordiska grannländer och betydligt fler bostäder per invånare än i Storbritannien, USA och Australien, enligt statistik från Boverket.
– Så vi skulle kunna ta bort bostadsbristen om vi hade en högre omsättning på beståndet. Men givet att vi inte gör något åt det, så har vi bostadsbrist, säger Bengt Hansson.
Regleringar och skatter gör att färre flyttar, det vill säga minskad omsättning på bostadsbeståndet, vilket bidrar till bostadskrisen.
Amorteringsregler försvårar
Byggbranschen skyller dessutom på de tuffare amorteringsreglerna och bankernas kreditkrav.
– I centrala Stockholm och Göteborg skulle runt 20 procent fler unga i åldern 25–35 år ha möjlighet att köpa en nyproducerad etta om det skärpta amorteringskravet avskaffas och bankernas krav på räntenivåer skulle justeras ned ett par procent. Det är inte en försumbar andel, säger Sveriges Byggindustriers vd Catharina Elmsäter-Svärd.