Ruist har i en ny rapport från ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) granskat hur lång tid det tagit för de olika flyktinggrupperna från början av 1980-talet fram till 2015 att integreras eller i praktiken: hur snabbt flyktingarna fick jobb och blev självförsörjande. För de som kom till Sverige 1982–88 var sysselsättningen minst 60 procent efter 2–3 år för män och 5 år för kvinnor. För de som kommit senare har det tagit mycket längre tid, men variationerna mellan ursprungsländerna är stora. I de mest framgångsrika grupperna har sysselsättningen vid enskilda tidpunkter varit 40 procentenheter högre än de minst framgångsrika.
Stabil integration
Vad som gör att vissa grupper klarar sig bättre än andra har inte kunnat klarläggas, enligt rapporten. Formell utbildning verkar spela mindre roll, medan tänkbara, dock inte verifierade förklaringar, är typen av flyktingar som kommer till Sverige, den generella utbildningsnivån i ursprungslandet och graden av diskriminering i Sverige.
En av rapportens slutsatser är att integrationen under den senaste 20-årsperioden varit stabil. Detta trots att mängder av enklare jobb inom tillverkningsindustrin försvunnit och att flyktingarnas andel av den förvärvsarbetande befolkningen mer än tredubblats.
Alltid svårt
"Att det blir fler flyktingar i landet ser alltså inte ut att göra integrationen på arbetsmarknaden nämnvärt svårare", skriver Ruist som inte håller med om att dagens integration har misslyckats.
- Integration har alltid varit svårt och allt vi vet om situationen i andra länder säger att det är svårt där också. Vi gör redan väldigt mycket i Sverige och vi forskare har inga nya lösningar. Om vi då upprepar att "nu måste det bli bättre" så lägger det press på politikerna att lägga fram en massa förslag som kanske inte blir bra.
När hela flyktinggruppens bidrag till den offentliga ekonomin, till exempel i form av inkomstskatter, dras från kostnaderna (främst transfereringar och välfärdstjänster) uppstod 2015 ett minus på drygt 41 miljarder kronor eller 1 procent av BNP. Andelen var densamma 2007 trots färre flyktingar. Enligt en prognos förväntas flyktingar som kommit till Sverige på senare tid leva i snitt 58 år här och utgöra en nettokostnad för de offentliga finanserna med 74000 kronor per person och år. I rapporten påpekas dock att det kan finnas dynamiska effekter som inte tagits med i beräkningarna.
Mest framgångsrika har flyktingar från forna Jugoslavien, Etiopien/Eritrea och Iran varit. Minst framgångsrika är flyktingar från Somalia och Irak.
Förändrad arbetsmarknad
Rapporten ger en klar bild av hur arbetsmarknaden för flyktingar förändrats de senaste decennierna, 1990 arbetade 30 procent av de manliga flyktingarna inom tillverkningsindustrin. 2015 var andelen 5 procent. I dag är de vanligaste yrkena undersköterska, vårdbiträde, personlig assistent och barnskötare.
Den slår delvis också hål på myten att kvinnliga flyktingar hamnar i bestående utanförskap. Eftersom många är i barnafödande ålder när de anländer till Sverige tar det lång tid att överbrygga glappet till männen, men efter 20 år är de i kapp och i vissa fall överstiger kvinnors sysselsättning männens.
Fakta: Flyktingintegration
I rapporten finns inte statistik om den stora gruppen flyktingar som sökte asyl hösten 2015. I rapporten påpekas dock att Arbetsförmedlingens statistik visar att andelen flyktingar som haft arbete 90 dagar efter avslutad etableringsperiod ökade under 2016–17.
Under 2015 sökte 163000 personer asyl i Sverige. 2016 sjönk siffran till 28939.
Invandring och integration finns med i toppen av de flesta undersökningar om vilka frågor väljarna prioriterar inför valet i höst tillsammans med sjukvård och lag och ordning.