Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Finansminister Magdalena Andersson (S) kommenterar Paradisläckan och skatteplanering.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Finansministern öppnar för skärpta lagar

Finansdepartementet ska nu gå igenom de uppgifter som kommit fram i "paradisläckan" för att se om Sverige behöver skärpa lagstiftningen, uppger finansminister Magdalena Andersson.

- En av de sakerna vi tittar på är om skatterådgivare skulle vara skyldiga att rapportera nya upplägg till Skatteverket, så att Skatteverket kan vara snabbare på bollen och pröva om det är lagligt, säger hon.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det behövs mer diskussioner och samarbete på EU-nivå för att undvika skatteplanering, anser Andersson.

- Det har tagits flera steg framåt under de senaste tio åren. En del av de tidigare aggressiva skatteregimerna samarbetar mer. Men min bedömning är att vi behöver ta fortsatta steg, säger hon.

Samtidigt är det viktigt att varje land får bestämma om sin skattepolitik, enligt Andersson. Och med olika skattesatser lär folk fortsätta skatteplanera.

- Det är därför det också handlar om att vi måste ha en hög skattemoral i Sverige, och ha god kvalitet på de tjänster vi levererar. Om man gör olika åtgärder enbart i syfte att undvika att betala skatt, tycker jag man ska ta sig en titt i spegeln och fråga sig om man kan stå för det, för sig själv, sina anställda, sina grannar, säger Andersson.

Mer att göra

Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson delar Magdalena Anderssons uppfattning att det finns mer att göra för att stoppa skatteflykt.

- Vi påbörjade under Alliansregeringen ett av världens mest omfattande system för internationellt informationsutbyte på skatteområdet, vi skärpte reglerna för räntesnurror och vi tillförde mera pengar för kontroll till ansvariga myndigheter. Det finns mer att göra, framför allt tillsammans med andra länder, säger hon till TT.

Vad gäller offentliga personer som Leif Östling är det viktigt att man tänker igenom sina beslut extra noga, anser hon.

- Vår välfärd och sammanhållning bygger på grundprincipen att alla som bor och arbetar i Sverige betalar skatt här. Det är en viktig grundprincip som ska gälla alla. Som offentlig person och ledare behöver man tänka igenom sina beslut extra varsamt. För mig handlar det här om skattemoral i grunden, säger Elisabeth Svantesson.

"Ned i klaveret"

Centerpartiets EU-parlamentariker Fredrick Federley tycker att det är olyckligt att debatten fokuserar på Leif Östlings uttalande "vad fan får jag för pengarna?"

- Han hoppade jämfota ned i klaveret. Men det handlar ju egentligen om en moralisk fråga. Det är ju ingen som har hävdat att han gjort något olagligt, säger han till TT.

- Nu handlar debatten mer om det i stället för skattesnurror och att länder inte byter information med varandra. Vi behöver genomföra reglerna för hur länder redovisar och har öppna böcker mellan varandras myndigheter, säger Federley.

Höga förväntningar

Liberalernas ekonomiskpolitiske talesperson Mats Persson förstår att folk är upprörda över Östling.

- Leif Östling är en person som har gjort och gör väldigt mycket gott för svenskt näringsliv, inte minst i sin roll på Scania i många år, och därför finns det väl en förväntan på honom att han ska agera moraliskt klanderfritt, att man har höga förväntningar på honom, säger han.

Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt tycker inte att Leif Östling är en trovärdig företrädare för Svenskt Näringsliv.

- Jag tycker det är ett stort problem för Svenskt Näringsliv att deras ledande företrädare uttrycker sig på det här sättet. Jag saknar förtroende för honom i den positionen, säger Sjöstedt.