Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

"De stigande räntorna sätter press på räntekänsliga aktier, som fastighetsbolag, men framför allt så kallade tillväxtbolag genom att det höjer avkastningskraven", skriver Per Lindvall. Bild: Gorm Kallestad

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Företagsskandaler och höjd ränta spär på börsoron

Avgasproblem i Volvo, Danskes penningtvättshärva som sprider sig till Nordea och kanske även Swedbank och SEB. Byggbolag som inte tjänar pengar trots högkonjunktur, NCC. Misslyckade förvärv som fortsätter spöka, Getinge. Enskilda bakslag som ändå bildar ett mönster på en börs som har börjat skälva och som lär fortsätta att vara mycket skakig framöver.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

De senaste veckornas marknadsoro har främst drivits av den amerikanska centralbanken Federal Reserves räntehöjningar. Den amerikanska styrräntan har nu höjts till 2,25 procent och prognosen är att den kommer att fortsätta upp över 3 procent in på nästa år.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Med en inflation som inte vill lyfta trots mycket stark tillväxt och rekordlåg arbetslöshet, parat med växande underskott i den amerikanska budgeten, så innebär det att den riskfria realräntan är inne på positivt territorium.

Penningpolitiken är därmed åtstramande, i synnerhet som Fed även håller på att banta sin balansräkning, säljer obligationer, vilket även pressar upp de långfristiga räntorna. Det senare gör att en hel del likviditet dras in från marknaden, vilket lär leda till att riskpremierna kommer att öka och de mest högbelånade aktörerna får bekymmer.

Höjd ränta att räkna med

De stigande räntorna sätter press på räntekänsliga aktier, som fastighetsbolag, men framför allt så kallade tillväxtbolag genom att det höjer avkastningskraven, med jättar som Google, Apple och Facebook som tydliga exempel.

Mycket talar för att även vår svenska Riksbank och ECB kommer att få följa efter, även om de ligger långt efter sin amerikanska kollega. Det som bekymrar är att de ligger ”bakom kurvan”, det vill säga ränteökningarna kommer när världskonjunkturen kan ha toppat.

Tumregelmässigt så brukar man säga att börsen ligger runt tre kvartal före i konjunkturen och med ett världsindex som har rasat med nästan 10 procent sedan slutet av september så finns det en viss befogad oro för detta.

I ett sådant scenario blir börsen allt mer känslig för negativa nyheter, som de i ingressen. Att Volvo AB kan komma att få merkostnader för sin avgasproblematik på uppemot 10 miljarder kronor betraktas inte längre som en engångshändelse som företaget och dess ägare snabbt kan lägga bakom sig utan signalerar att det kan komma fler surdegar i dagen. Problemet är bara att veta var.

"Växande politisk röra"

Utöver att en försvagad konjunktur skapar företagsspecifika problem så finns det även makroekonomiska bekymmer som kan materialiseras när ekonomin svalnar. Det handlar om eurozonens bräcklighet, den kinesiska skulduppbyggnaden och det därmed sammankopplade beroendet av att investeringar, som under de senaste decennierna har gett mager avkastning, varför ett ”japanskt scenario” inte kan uteslutas.

Ovanpå detta finns en växande politisk röra, med växande populism i den utvecklade (demokratiska) världen, som sänker den politiska handlingskraften eller leder densamma åt fel håll om något skulle gå snett, tänk Trump.

Sydväst på är det stående börstipset.