Varje svensk arbetsplats, med fler än tio anställda, måste ha en handlingsplan för att nå jämställda löner. Det säger lagen. Men när Jämo började granska en miljon svenskars arbetsvardag lämnade handlingsplanerna, om de ens fanns, mycket i övrigt att önska.
Från början hade bara fyra av 44 västsvenska företag genomfört en lönekartläggning, analyserat löneskillnader och upprättat en handlingsplan för jämställda löner, som lagen föreskriver. I dag har totalt elva fått godkänt, efter bearbetningar. Övriga är fortfarande inte klara med sina kompletteringar. Två företag, Esab i Göteborg och Akzo Nobel surface chemistry har till och med fått backning en tredje gång av granskarna på Jämo.
- Vi visste att det fanns stora brister med arbetet med de här planerna. Men inte att de var så stora. Det är en besvikelse, säger Magnus Jacobson, pressekreterare på Jämo.
I september hade Jämo hoppats få materialet från 374 arbetsgivare i hela landet. Men arbetet har gått trögare än vad man någonsin kunnat förutse. Fortfarande är arbetet långt ifrån avslutat, trots att Jämo nu hade hoppats kunna gå vidare med en omgång nya företag. När denna andra etapp kan starta, vet man inte längre. Totalt i Sverige är bara 87 företag avslutade hos myndigheten.
Jämo Claes Borgström menar att det är en skandal att så få arbetsgivare lever upp till lagens krav. Samtidigt blir det ingen påföljd för den som slarvar. Nu vill Jämo se straffsanktioner mot den som struntar i lönekartläggningen, skriver Claes Borgström på DN debatt.
- Hot om ett kännbart bötesstraff tycks vara nödvändigt för att förmå arbetsgivarna att ta sitt arbete för jämställda löner på allvar, menar Borgström.
År 2007 är lönediskriminering av kvinnor fortfarande verklighet. Och en känslig fråga. Inte ens facket, som deltar i arbetet med handlingsplanerna, är en påtryckare i det lokala arbetet.
- Nej, verkligen inte. Facket ligger också efter, säger Magnus Jacobson.
Handlingsplanerna är en del av arbetet enligt jämställdhetslagen, där Jämo har uppdraget att genomföra uppföljningar. Genom myndigheten kan man ta fram planerna on-line på internet. Här ska man kartlägga situationen på arbetsplatsen, granska hur villkoren ser ut från ett könsperspektiv. Hittar man könsrelaterade löneskillnader ska det i handlingsplanen framgå hur man ska jämna ut detta inom en treårsperiod.
- Män som grupp är överordnad kvinnor som grupp i samhället. Därför är det vanligast att kvinnor har sämre lön. Genussystemet bygger på att samhället gör en skarp gräns mellan manligt och kvinnligt, säger Magnus Jacobson.
Färsk statistik visar att inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män har fortsatt minska sedan 1992, beroende på att allt fler kvinnor förvärvsarbetar. Samtidigt består lönegapet.
