Enligt kommissionens förslag skulle utsläppen av koldioxid (CO2) minskas med 15 procent till 2025 och med 30 procent till 2030, allt jämfört med utsläppen 2021. Onsdagens kompromiss ligger klart närmare den hårdare linjen, men parlamentets miljövänner är inte nöjda. Utsläppskraven räcker knappast för att nå målen i Parisavtalet, påpekar de.
- Det blev ett steg i rätt riktning, vi har bekämpat de värsta fossildrakarna genom att det blev 40 procent, säger Jytte Guteland, socialdemokratisk EU-parlamentariker till TT.
Sverige mest beroende
Hon sitter i miljöutskottet och ville därför ha ännu tuffare lagstiftning. Det ville också Sveriges rödgröna regering som förordat en sänkning av utsläppen med 50 procent fram till 2030.
De som försökt bromsa parlamentets förslag har framför allt pekat på att för hårda regler skadar den europeiska bilindustrin konkurrensmöjligheter. Guteland vänder på det argumentet.
- Sverige hör till de länder som är mest beroende av bilindustrin sett till andelen anställda per capita. Det gör det ännu viktigare att den industrin är framtidsinriktad och klarar sig på en global marknad.
"Transport är den enda betydande sektor där utsläppen fortfarande ökar inom EU. Det krävs stora ansträngningar för att vända den trenden. Detta är ett steg i rätt riktning även om vi inte kom hela vägen fram med våra egna förslag, säger Jakop Dalunde, Europaparlamentariker för Miljöpartiet, som varit ansvarig rapportör för lagstiftningen i industriutskottet i en skriftlig kommentar.
Upp till ministerrådet
Omröstningen kommer att sätta ribban för de fortsatta diskussionerna mellan medlemsländerna som i dagsläget inte alls är överens, men Jytte Guteland är ändå hoppfull. Tyskland bromsar, men signalerna från det stora biltillverkarlandet Frankrike är mer positiva till strängare krav.
- Även Italien verkar ha svängt så det är ett antal länder som visar att det behövs ambitioner. Jag tror att det handlar om att vi håller hårt tryck på rådet och inte utgår från att de kommer att vattna ur det här.