Dricks - en fråga om makt

ANNONS
|

– Hur kan jag hjälpa er?

Tova Lindström, servitris på Pustervik, kommer med menyer till ett litet sällskap som ska äta på uteserveringen. Trettio sekunder senare står hon i baren och häller upp öl och rosévin till törstiga semesterfirare. Sedlar och kort skickas fram. Då och då skramlar det till på baren.

– Det är nog den vanligaste dricksen här, att man lämnar några växelmynt när man köper en stor stark, säger hon.

Annars är det mest de ätande gästerna som ger dricks. Runt tio procent ligger snittet på gissar hon. Ibland mer, ofta mindre. Då och då inget alls. En fullsatt uteservering på sommaren ger mer klirr i drickskassan, liksom spelningar som drar till sig hårdrockare eller hip-hopare. När filmfestivalen är i stan eller när det är dåligt med ätande gäster blir det däremot sämre dricks. Men att inkomsten på detta sätt kan variera från månad till månad är inget som bekymrar henne.

ANNONS

– På ett sådant här ställe är dricksen ingenting man är beroende av. Det är mest en trevlig bonus, en uppskattning för att man ger bra service.

Hon får medhåll av kollegan Patrik Abrahamsson som är kock på Pustervik. Även han får lite extrainkomster från gästerna, eftersom restaurangen har ett system där all dricks delas mellan serveringspersonal, köket och disken.

– Här blir det lite busspengar som är väldigt trevliga. Men jag har jobbat på ställen där man drog in mer i dricks än i lön på en månad. Då blir det verkligen en inkomst på ett annat sätt, som man vänjer sig vid att ha. Det varierar väldigt mycket från ställe till ställe.

En snabb koll med några krogar i centrala Göteborg ger en liknande bild. Dricksen kan variera mellan inget alls till runt 7000 kronor i månaden per anställd. På ett ställe får man dubbelt så mycket dricks under sommarmånaderna som under vintern. Det vanligaste verkar vara att dricksen samlas ihop och delas mellan de anställda.

På Hotell- och restaurangfacket är man inte glada i dricks. Susanne Blom, enhetschef, är övertygad om att dricksen historiskt sett har hjälpt till att hålla lönerna i branschen nere, men i dag tror hon inte att det används som ett argument från arbetsgivarsidan. Däremot ser hon andra problem med dricksen.

ANNONS

– Dricks är i allmänhet svarta pengar som inte är pensionsgrundande. Och det är ju långt ifrån alla som får dricks. I första hand gäller det krogar i stan och i turistsvängen. Vi kämpar för att höja lönerna generellt istället, så att det går att leva på dem. Inkomsten ska inte behöva hänga på leenden och korta kjolar, eller annat som inte har med jobbet att göra.

Dricks är en maktfråga. Det menar Paula Mulinari, forskare på Malmö Högskola. I en pågående studie intervjuar hon restauranganställda, kunder och arbetsgivare om dricks. Hon säger att kunderna ofta uppger att de ger dricks för service och "det lilla extra" men att de sedan har svårt att precisera vad det är.

– Det fångar lite av maktdimensionen. Samtidigt som många anställda uppger att dricksen blir en central del av inkomsten så är det långt ifrån självklart hur de ska bete sig för att få den. Det är så många andra faktorer som påverkar än bara hur den anställde gör sitt jobb. Om kunden är på dåligt humör blir det kanske mindre dricks.

Kunderna å sin sida uppgav i intervjuerna att de i sociala sammanhang blev stressade kring frågan om dricks.

ANNONS

– En del kände att de blev bedömda, till exempel om de var ute på en affärslunch. Då försökte man pejla in lite vad de andra i sällskapet tycker. Man tänker att andra ska tänka att man är snål eller på andra sätt ha synpunkter på huruvida man dricksar eller inte.

Att en klapp i rumpan eller en utskällning ibland får passera, av rädsla för att dricksen annars uteblir, framkom i Mulinaris intervjuer med de anställda.

– Man säger inte alltid ifrån om kunden beter sig dåligt, för att priset ekonomiskt är för högt.

Tova Lindström på Pustervik känner inte igen sig i den bilden.

– Jag säger ifrån om någon är riktigt otrevlig, då tänker jag absolut inte på pengarna. Däremot så kan det säkert vara så att dricksen gör att man anstränger sig lite extra. Men det är naturligt, det är ju ett serviceyrke vi har.

Så länge arbetsgivaren inte kontrollerar och fördelar dricksen så är den inte moms-och skattepliktig för företaget, utan betraktas som en gåva från gästen till den anställde.

Anställda ska däremot redovisa dricksen i sin deklaration och skatta för den, eftersom den betraktas som en direkt följd av arbetet.

Skatteverket gör ingen skillnad på om dricksen ges kontant eller med kort.

Källa: Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.

Ursprungligen var det pengar att dricka för, ett alternativ till att bjuda en underordnad eller tillfälligt anställd på ett glas öl eller brännvin som bonus för utfört arbete. Ordet dryckespenning är känt sedan 1500-talet.

Källa: Nationalencyklopedin

ANNONS