- Först och främst är det här Nordeas eget beslut. De är välkomna till Finland, men vi kommer inte att ge dem något särskilt erbjudande, säger finländske Petteri Orpo (från konservativa Samlingspartiet) till TT och Sveriges Radio i samband med ett finansministermöte i Bryssel.
Ett huvudmotiv för flytten skulle vara att Nordea i Finland skulle bli en del av ECB:s bankunion. Det ger mjukare kapital- och buffertkrav samt stabilare avgifter för resolutionsfonden och insättningsgarantier, med en bortre gräns för hur mycket pengar som ska betalas in.
- Vi är medlem av bankunionen och det betyder att vi har väldigt stabila omständigheter för Nordea och det är nog det bästa vi kan erbjuda dem, säger Orpo.
Beslut under sommaren
Han har personligen haft kontakt med storbanken, både för en och en halv månad sedan och för två veckor sedan.
- De har informerat mig om att de funderar på var deras högkvarter ska vara placerat i framtiden och de sade att de kommer att ta sitt beslut under sommaren.
Även Danmarks finansminister Kristian Jensen (från liberala Venstre) ser gärna en Nordeaflytt, men till Köpenhamn.
- Det är klart att varje land är intresserat av att få arbetsplatser och Nordea är en intressant arbetsplats att ha, säger Jensen till journalister i Bryssel.
"Inte slappa regler"
Jensen avfärdar samtidigt uttalandet från sin svenska kollega Magdalena Andersson (S) om att Sverige inte vill konkurrera med slapp reglering "som den danska regeringen".
- Danmark har inte några slappa regler. Danmark har en attraktiv miljö för finansiella verksamheter. Flera stora företag har valt att lägga sina huvudkontor i Danmark och Nordea skulle vara välkomna, om de skulle vilja det.
Med tillgångar på totalt 6340 miljarder kronor, och en utlåning till företag och hushåll på i runda slängar 3100 miljarder kronor, utgör Nordea en stor risk för värdnationen oavsett vilken den är, enligt Jesper Rangvid professor vid Handelshögskolan i Köpenhamn (CBS).
Beror på arbetstillfällen
Den nordiska storbankens balansomslutning är därmed över 1000 miljarder kronor större än hela den svenska ekonomin, ungefär dubbelt så stor som Danmarks BNP och tre gånger så stor som den finska ekonomin.
Vilka fördelar en inflyttning kan ge för ett nytt värdland avgörs i slutändan vad som följer med flyttlasset, enligt professor Rangvid.
- Om det inte följer med arbetstillfällen eller skatteintäkter är det inte särskilt intressant för det mottagande landet. Detta land skulle i en sådan situation primärt ta emot systemrisker och det är svårt att beskriva som något särskilt attraktivt, säger han till TT.
Magdalena Andersson sticker inte under stol med att en flytt av Nordeas huvudkontor skulle slå mot Sverige.
- Absolut, säger hon.
Fast det handlar inte om några stora bortfall vad gäller skatteintäkter, enligt finansministern.
- Däremot är det ju så att den resolutionsavgift som Nordea betalar i så fall skulle betalas till ett annat land. Men samtidigt så minskar ju naturligtvis också den finansiella risken och det åtagande som Sverige och svenska skattebetalare har, säger hon.
Fakta: De omstridda avgifterna
Nordeas flytthot dök upp tidigare i år sedan den rödgröna regeringen flaggat för höjda så kallade resolutionsavgifter för bankerna. Avgifterna höjdes nyligen och de slår särskilt hårt mot Nordea sedan banken nyligen har konsoliderat all nordisk verksamhet i filialer under det svenska bolaget.
Resolutionsavgifterna motiveras av att regeringen vill kunna skydda skattebetalare för kostnader vid en finanskris. Men utformningen är omstridd och kritiker kallar modellen en förtäckt bankskatt. Motsvarande avgifter i eurozonen sätts av i en särskilt fond och har en fastslagen bortre gräns, vilket Sverige saknar.
I dagsläget uppgår de svenska resolutionsavgifterna till sammanlagt 7 miljarder. Ett förslag om ytterligare höjningar, som skulle dra in 3 miljarder kronor extra 2018 och 6 miljarder extra per år därefter, har varit ute på remiss och uppges vara färdigbehandlat av Finansdepartementet inom kort.
