Sydafrikas president Cyril Ramaphosa tillsammans med sin kinesiske kollega Xi Jinping i samband med toppmötet i Peking mellan Kina och en rad afrikanska länder.
Sydafrikas president Cyril Ramaphosa tillsammans med sin kinesiske kollega Xi Jinping i samband med toppmötet i Peking mellan Kina och en rad afrikanska länder.

Delade åsikter om kinesiskt Afrika-stöd

Kina har nu i september utlovat motsvarande 560 miljarder kronor i lån till afrikanska länder. Förespråkarna ser det som en möjlighet att utveckla kontinenten såväl ekonomiskt som infrastrukturmässigt. Kritikerna å andra sidan talar om kolonialism och hur mottagarna hamnar i en skuldfälla.

ANNONS
|

Alla afrikanska länder fanns på plats i Peking vid förra veckans toppmöte med president Xi Jinping. De åkte knappast lottlösa därifrån. Precis som vid mötet för tre år sedan utlovade Kina ytterligare 60 miljarder USA-dollar i lån varav 15 miljarder utgår som helt räntefria. Kinesiska företag ska också investera minst tio miljarder dollar inom de kommande tre åren, lovade Xi Jinping.

Öppnat dörren

De nya löftena följer en utveckling som pågått under lång tid. Medan Västeuropa och USA valt bort Afrika ur investeringshänseende har i stället Kina öppnat dörren på vid gavel och under 2000-talet skjutit till hisnande 126 miljarder dollar, visar statistik från Johns Hopkins University School of Advanced International Studies.

ANNONS

- Kina har i sin relation med afrikanska länder inte varit lika arrogant som västeuropeiska länder och USA har varit. Från amerikanskt håll har man sagt "akta er för den kinesiska draken".

- Därmed inte sagt att Kinas initiativ och stöd är helt perfekt, säger Victor Adetula, forskningschef och professor vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala, till TT.

Bland länderna som fått störst ekonomisk hjälp märks framförallt Angola, som är en av Afrikas största oljeproducenter och har en stor gruvindustri baserad på diamanter, samt Etiopien. Det sistnämnda landet kallas ibland för "Afrikas Kina" där man i huvudstaden Addis Abeba kan se hur kinesiska pengar bidragit till ett tunnelbanenät, dammbyggen samt förbindelse med snabbtåg till Djibouti där Kina har en stor marinbas.

Flera aspekter

Från kinesiskt håll hävdar man att projekten ska bidra till utveckling och miljömedvetande. Kritikerna lyfter dock aspekter som att det i stället handlar om att bidra till Kinas egna ekonomiska utveckling, och pekar på att det knappast skapas många jobb i afrikanska länder eftersom arbetskraft i stället flygs in från Kina. Dessutom har det förekommit flera fall av tydlig rasism. Till exempel hade en kinesisk restaurang för ett par år sedan en skylt: "inga svarta besökare efter klockan 17". Myndigheterna tvingade den att stänga.

ANNONS

Oro finns också att flertalet länder i Afrika ska fastna i en kinesisk skuldfälla som de inte kommer ur.

- Det har aldrig funnits någon ekonomisk hjälp som inte betytt att något ska ges tillbaka. Men om afrikanska länder hamnar i en skuldfälla är det deras ansvar, inte Kinas, säger Victor Adetula och fortsätter:

- Med en växande medelklass i Afrika skulle egentligen varje land vara redo att dra fördel av marknadssituationen och det är vad Kina gör för närvarande.

Från kinesiskt håll är man säker på sin sak. Landets förre vice handelsminister Wei Jianguo har sagt i ett uttalande för en kinesisk tankesmedja:

- Jag hoppas att inom de närmaste fem åren ska kinesiska och afrikanska handelsrelationer ha vuxit sig större än de mellan USA och Kina.

ANNONS

En passning till USA och handelskriget som president Donald Trump dragit i gång.

TT

Fakta: Kinas lån till afrikanska länder

Alla summor i miljarder dollar:

Källa: Reuters

ANNONS