Cash är inte längre kungen

ANNONS
|

"Tyvärr, vi tar inte kort" har man länge kunnat höra i mindre butiker och kaféer. Nu får man också vara beredd på frasen "Tyvärr, vi tar inte kontanter", när allt fler företag vägrar ta emot sedlar och mynt som betalning.

Mobiltelefonsäljarna var tidigt ute och varken Telia eller Tre tar emot kontanter i någon av sina butiker. Telenor och Tele2 har också infört kontantfria butiker.

– Den här branschen bygger mycket på fakturabetalningar, och resten sköts enkelt och smidigt med kort. Kontanter är dyrt och omständligt och en säkerhetsrisk för vår personal. Vi har inte fått några klagomål alls vad jag vet, säger Erik Hörnfeldt, presskontakt på Tre.

ANNONS

Vings resebyråer är också helt kontantlösa. Sedan några år tillbaka kan man varken betala bokningsavgift eller hela resan med kontanter. I Göteborg har krogarna Miss Sophie, Yaki-da och Lounge också skrotat kontanterna. Bilåterförsäljaren Bilia har delvis infört kontantlösa butiker.

Det här oroar Pensionärernas Riksorganisation (PRO), som menar att utvecklingen behöver bromsas upp så att alla hinner med.

– Det ger stora bekymmer för många människor som fortfarande lever i ett kontantsamhälle och inte använder kort. Det blir ett digitalt utanförskap. Att vissa butikskedjor nu slutar helt gör ju att en stor grupp människor inte kan handla. Det är helt oacceptabelt, säger Märtha Dahlberg som är ombudsman på PRO.

Även för de som är skuldsatta och har betalningsanmärkningar kan det kontantlösa samhället i vissa fall ställa till problem.

– Vi får väldigt många samtal från människor som nekas även vanliga kort utan kredit. De hamnar ju helt utanför när kontanter inte accepteras, säger Linda Nordqvist som är ordförande på Insolvens, Riksförbundet för överskuldsatta.

Runt två tredjedelar av alla betalningar på plats i butik eller annat inköpsställe görs nu med kort, enligt Riksbankens utredning av massbetalningsmarknaden från 5 juni i år. Där skriver de också följande om utvecklingen:

Om kontantanvändningen blir mycket liten kan kontanterna på sikt börja ifrågasättas som legalt betalningsmedel och vid en kris är det då möjligt att kontanter inte kan användas i önskad utsträckning.

ANNONS

Exempel på en sådan kris är till exempel långvariga strömavbrott, enligt Björn Segendorf på Riksbanken som är en av författarna till rapporten.

– Då kan det bli problem, om kortterminaler slutar fungera och det inte går att göra elektroniska betalningar. I det läget tänker man ju att kontanter kan fylla rollen som ersättare. Men om kontantanvändningen i framtiden blir väldigt låg, skulle antagligen många butiker inte ta emot dem och man skulle inte ha någon beredskap för det, säger han.

Den minskade användningen kan alltså framöver leda till att systemet inte håller för särskilt stor kontanthantering om det skulle behövas.

– Det kan vara svårt att distribuera kontanter i ett sådant läge om inte transportsystemet är tillräckligt utbyggt, säger Björn Segendorf.

Hur nära ett samhälle där kontanthanteringen inte fungerar i en krissituation är vi?

– Det är egentligen ingen som vet. Från Riksbankens sida ser vi ingen fara i nuläget men man kan fundera över vad som händer längre fram ifall utvecklingen fortgår. Ingen vet om eller när det kommer till en kritisk punkt. Vi pekar på behovet av att fundera över frågan. Och även om kontanter fungerar vid själva köptillfället även om strömmen slås ut så är ju bankomater och kassaapparater beroende av ström.

ANNONS

Än så länge är kontanter legalt betalningsmedel, men det innebär inte att butikerna måste ta emot dem. Skyldigheten att ta emot sedlar och mynt går att avtala bort förklarar Åsa Sydén som är jurist på Riksbanken.

– Om man talar om tydligt och i god tid i butiken eller på restaurangen att man inte tar emot kontanter så är det helt ok, och kunden kan ju då välja att handla någon annanstans. Däremot blir det mycket mer problematiskt när det gäller offentliga verksamheter som till exempel vården. Där kan man inte säga att det handlar om ett avtal som är fritt att ingå på samma sätt.

ANNONS