Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

170703-almedallo-492421_se.gp_1.jpg
LO:s chefsekonom Ola Pettersson vill se högre kapitalskatter som medel mot ökade inkomstskillnader.

Bostadsreglering hjälper ingen

Kapitalinkomster, mindre bidrag och bostadspolitiken förklarar de ökade inkomstskillnaderna de senaste åren.

LO hade bjudit in den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD på ett ekonomiskt Almedalsseminarium på temat ojämlikhet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Löneskillnaderna är ganska konstanta och ingen förklaring till de ökade inkomstskillnaderna. De står i stället att finna i ökade kapitalinkomster för vissa, minskade transfereringar, exempelvis sämre a-kassa och ändrad struktur på hushållen, enligt OECD:s Sverigestudie.

Fast fortfarande är Sverige relativt sett andra länder ganska jämlikt. Men på ett område sticker Sverige ut – på bostadsstandarden, där skillnaderna är ganska stora. Enligt Jon Kristian Pareliussen borde Sverige därför se över bostadspolitiken.

Invandringen förklarar också en del av de ökade inkomstskillnaderna.

- Men inte så mycket som man skulle kunna tro, säger Pareliussen.

Men OECD:s mätperiod tar slut 2013. Efter det kom den stora flyktingvågen 2015. Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson tror därför att invandringens konsekvenser kommer att få större betydelse för inkomstskillnaderna. Det är därför den viktigaste frågan framöver, att få in de utrikesfödda på arbetsmarknaden.

LO:s chefekonom Ola Pettersson väljer att gå på kapitalskatterna, med bland annat återinförd fastighetsskatt som exempel.

- Höj kapitalbeskattningen, säger han.

Mest läst