Analys: Ericsson på G igen efter tuffa svackan

Det startade samma år som Alexander Graham Bell uppfann telefonen – och är fortfarande verksamt inom telekomindustrin. Ericsson är börsbolaget som upplevt fler toppar och dalar än de flesta andra storbolag – med en ny ledning är man åter på väg uppåt efter krisen.

ANNONS
|

Ann Hillin stod utanför byggnaden som hade fungerat som Ericssons huvudkontor i Gävle och förklarade med en blandning av allvar och ironi: ”Ericsson är världsbäst på att stänga fabriker.” Omdömet var inte enbart negativt – Hillin, som tidigare varit lokal klubbordförande för IF Metall i företaget, ville uttrycka att telekomföretaget var bra på att ta hand om anställda som rationaliserades bort. För rationaliseringarna hade och har duggat tätt på företaget. I Gävle lade Ericsson ned helt 2009, i finanskrisens spår. Och ytterligare rationaliseringar skedde 2012, 2015 och 2016.

Detta möte med fackbasen i Gävle skedde 2016 när Ericssonledningen åter hade gett tuffa sparbesked – och vd Hans Vestberg nyligen fått gå. Den lilla produktion telekomjätten hade kvar i Sverige – endast en tjugondel av sin globala tillverkning – försvann då nästan helt när man tog fram kniven och skar kraftigt i produktionsanläggningarna i Borås och Kumla.

ANNONS

Mitt i teknikutvecklingen

Borås har fungerat och fungerar fortfarande som testanläggning för det arbete som sker inom forskning och utveckling i Göteborg – på Lindholmen, där Ericsson har cirka 1 500 anställda i dagsläget.

Vad säger då denna händelseutveckling om det anrika svenska teknikföretaget? Jo, att man verkar på en marknad som är extremt konkurrensutsatt och att man för att öka lönsamheten skurit i personalkostnaden och flyttat produktion till andra länder där man med större enheter når stordriftsfördelar.

Detta är knappast unikt för Ericsson, men bolaget verkar på en marknad som befunnit sig i epicentrum av det teknikskifte som skett i samhället och näringslivet i form av digitalisering – från telefoner till mobiler och smartphones, från analog till digital teknik, från lokala datornätverk till uppkoppling via nätet och molnteknik. Inom telekommarknaden har Ericsson mött konkurrens av kinesiska Huawei och ZTE och på nära håll har man de senaste åren sett en återuppstånden Nokia – den gamla rivalen inom mobiltelefoner – som med uppköp blivit en stark konkurrent på nätsidan. Dessutom är jättarna i Silicon Valley en kraft när IT- och telekommarknaderna allt mer överlappar.

Från rött till svart

För ett par år sedan såg det riktigt tufft ut för bolaget – man stod utan vd, affärspressen rapporterade om nya kandidater som tackade nej till uppdraget och aktiekursen dök, fast man hade annonserat kostnadsminskningar i form av nya rationaliseringar. Fanns det någon möjlighet att nå lönsamhet igen? När en ny vd först rekryterades, Börje Ekholm, möttes det också initialt med skepsis – den tidigare vd:n för Wallenbergs Investor hade suttit i Ericssons styrelse och styrelsen hade alltså rekryterat vd:n ur sitt eget led.

ANNONS

Men så här ett år och nio månader efter tillträdet så har kritiken i stort sett tystnat. Anledningen är att företaget lyckats vända de ilsket röda siffrorna i rapporterna till nästan svarta. Och det största affärsområdet Networks visar god rörelsemarginal – om man räknar bort kostnaderna för pågående omstruktureringar. Även banker och institut verkar tro på tillväxt för bolaget igen: företagets mål på en rörelsemarginal på 12 procent över tid, vinst i förhållande till omsättning, kan rentav överträffas tror till exempel Credit Suisse.

Ser man till aktiekursen har den ökat med nästan 75 procent på ett år – en återhämtning från den tidigare djupdykningen.

Så hur lyckas man nå dessa mål på en så tuff marknad? Ja, inte genom att öka omsättningen i stort, den utvecklingen är platt – utan med ett ökat fokus på sina kärnområden. Här har man valt att sälja verksamhet, till exempel Ericsson Local Services som såldes till Mölndalsföretaget Transtema i juli. En viktig sak – som kan låta självklar – är också att se till att de kundavtal man har är lönsamma. Företaget har avslutat och omförhandlat avtal inom mjukvarulösningar och drift åt kunder. De stora besparingsprogrammen har också hjälpt till att öka marginalerna.

Allt blir uppkopplat

En huvudanledning till en ökad optimism har samma orsak som det tuffa konkurrensläge bolaget befinner sig i: man står mitt i teknikutvecklingen och digitaliseringen. En del av de ingenjörer som lämnat Ericsson i senaste sparpaketen har inte gått till Ericssons branschkollegor utan till fordonsindustrin. Bilsäkerhetskoncernen Autoliv, som numera har knoppat av verksamheten för aktiv säkerhet i Veoneer, har anställt erfaret Ericssonfolk.

ANNONS

Orsaken är utvecklingen inom fordonsindustrin mot uppkopplade och autonoma fordon. Allt fler delar av fordonen ”talar” med IT-systemen på internet. Att komponenter kommunicerar med datorsystem kallas ”sakernas internet”, internet of things på engelska. Denna kommunikation – tillsammans med vanlig mobilkommunikation – hör till Ericssons kärnverksamhet. Och den nätstandard kommunikationen väntas ske med i framtiden och som nu börjar rullas ut är 5G, där Ericsson investerat stora summor.

Man kan konstatera att Ericsson under denna månad tog hem ett stort kontrakt från amerikanska T-mobile värt över 30 miljarder kronor för 5G-nät.

Sakernas internet – där Ericsson har ett nytt affärsområde som fångar upp denna teknikutveckling – och 5G är två starka förklaringar till att Ericsson tror sig kunna nå marginaler på 12 procent och behålla eller ta marknadsandelar. I stort sett alla branscher räknar med att koppla upp maskiner och prylar de närmaste fem–tio åren, till exempel jordbruk, transportsektorn, energisektorn och tillverkningsindustrin.

På Ericssons anläggning på Lindholmen pågår utveckling både inom 5G, inom uppkopplade fordon och sakernas internet. I samarbetet med fordonsindustrin i stan pågår utveckling som kommer att synas i trafiken i framtiden. Här finns en stark tillväxtmöjlighet för Ericsson – men konkurrenterna satsar också massivt inom området.

ANNONS
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS