Hur den nya populistregeringen i Rom ska ställa sig till EU- och eurosamarbetet är frågoämne nummer ett när euroländernas finansministrar anländer till torsdagens diskussion.
Fast de flesta försöker hålla sig så neutrala som möjligt.
- Självfallet är jag lite bekymrad, men samtidigt har jag förtroende för att italienarna kan hitta goda lösningar, säger Finlands Petteri Orpo.
- Det jag hoppas att Italien får är en regering som skapar tillväxt, kan genomföra reformer och visar budgetdisciplin – men inte för att Bryssel eller andra medlemsländer vill det, utan för att det är i Italiens intresse, säger Wopke Hoekstra från Nederländerna.
"Viss oro"
Även Sverige får vara med på ett hörn i euroländernas diskussioner. Och på väg in låter finansministern ungefär som sina kollegor, när det gäller Italien.
- De signaler som har kommit kan man ju känna en viss oro för, men här återstår naturligtvis att se vad en ny regering kommer att driva för politik och vad en ny finansminister kommer att ha med sig, säger Magdalena Andersson.
Eurokritiske 81-åringen Paolo Savona har nämnts som tänkbar ny ekonomiminister vilket väckt frågor om hur mycket Italiens nya regering kommer att sätta sig på tvären i EU-sammanhang.
Försöker vara positivt
Grannlandet Malta försöker ändå vara positivt.
- Lite upprivande politik kan göra en hel del bra för EU och etablissemanget genom att en massa frågor ställs om varför folk är arga i vissa länder. Men det hänger lite på vem upprivaren är och om de har verkliga förslag för att förändra. Om det bara handlar om att spendera och låna och låna och spendera så kommer det bara att bli en grekisk repris, säger finansminister Edward Scicluna.
EU:s finanskommissionär Pierre Moscovici är hur som helst redo för en dialog med Italiens nya regering under Giuseppe Conte.
- Jag är säker på att detta väldigt viktiga land – det tredje största i eurozonen – kommer att vara kvar i kärnan av euron, säger Moscovici på väg in till mötet.
Fakta: Euroländerna
I eurosamarbetet ingår för närvarande 19 länder: Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike.
Eurozonen utökades senast med Litauen från 2015. Bland länderna som vill in finns främst Bulgarien, som närmast hoppas på att bli ansluten till växelkursmekanismen, ERM II.
I EU-sammanhang håller oftast euroländernas finansministrar ett eget möte på eftermiddagen eller kvällen före ordinarie finansministermöten.
