De blivande kockarna Elin Odenheim, 19, och Hanna Stenstrand, 18, kan vänta sig en blomstrande arbetsmarknad när de går ut restaurangutbildningen på Internationella restaurangskolan i Stockholm.
- Bristen på kockar är akut och ett av de mest allvarliga problem vi brottas med nu, säger Peter Thomelius, utbildnings- och HR-chef på branschorganisationen Visita, till TT.
Orsaker till kockbristen är förutom en expanderande besöksnäring att färre söker till restaurangutbildningen, menar han.
Tjejer försvinner
Ett annat skäl till kockbristen är att många kvinnor lämnar branschen, enligt Kristina Holmsen, kökslärare på Internationella restaurangskolan i Stockholm. Branschen har en väldigt grabbig jargong som kanske avskräcker tjejer, tror hon.
En jargong som Elin Odenheim säger att hon redan har känt av i det arbete som ingått i kursmoment. Men jargongen får henne inte att byta yrkesinriktning.
- Man får lära sig att säga ifrån. Ju mer man är ute och arbetar på olika ställen, desto mer skinn får man på näsan, säger hon till TT.
- Om man ser till att bli riktigt duktig kommer man att fortsätta i yrket oavsett jargong, säger Hanna Stenstrand.
"Gammal myt"
Idén om att kvinnor lämnar kockyrket på grund av jargong är lite av en gammal myt, enligt Markus Löfgren, verksamhetschef vid Restaurangakademien i Stockholm.
- En viss jargong är inte specifik för kockbranschen utan finns i många andra yrken, som på byggen, säger han.
En följd av kockbristen är att vi inte får tillräckligt duktiga kockar som brinner för sitt yrke, vilket resulterar i sämre kvalitet på maten, säger Markus Löfgren, men framhåller att ett stort ansvar också ligger på restaurangskolorna.
- Hantverket försvinner ofta till förmån för tävlingsmoment i undervisningen. Tävlingsmatlagning på schemat premieras samtidigt som eleverna kanske inte vet vad som är bak och fram på en oxfilé. I dag förväntar sig många elever att vara med i kocktävlingar i tv. Drivkraften bör vara kärleken till yrket, inte bara att tävla och bli kändis, säger Markus Löfgren.
Dröm starta eget
Elin Odenheims och Hanna Stenstrands drivkraft är knappast att bli tv-kändisar. Elin drömmer om att öppna en egen restaurang och Hanna vill skaffa sig erfarenhet och arbeta med mer än lyxmiddagar.
- Men vad jag tänkt på är att de har satt upp många bilder på duktiga manliga kockar här på skolan. Men inte en enda bild av en duktig kvinnlig kock, säger Hanna Stenstrand.
Fakta: Snabbspår del av lösningen
Fram till år 2023 behövs omkring 6000 nya kockar.
Inom hela restaurangbranschen behöver man rekrytera över 40000 personer per år.
Restaurang- och livsmedelsutbildningen i Sverige har omkring 2000 elever i varje årskull.
Enligt Arbetsförmedlingens bristindex ligger kockyrket på över 4,5 procent vilket betyder "mycket liten konkurrens om jobben".
I sin satsning på snabbspår vill regeringen påskynda att nyanlända snabbt kommer ut på en arbetsplats som är relevant för individens utbildning, erfarenhet och intresse och till branscher där det råder brist.
I år har ett 50-tal valideringar för kockyrket gjorts bland nyanlända. Av dem har åtta klarat valideringen och kommer att få yrkesbevis som kock.
De som inte klarar valideringen kan med hjälp av Arbetsförmedlingen komplettera med vad som krävs för att få yrkesbevis.
Källa: Branschorganisationen Visita och Arbetsförmedlingen.
