AI kommer att skaka om världen

Begreppet artificiell intelligens dök upp första gången för över 60 år sedan, även om de tänkande maskinerna eller robotarna långt tidigare hade bildat en egen genre inom science fiction. När begreppet myntades hade det bara gått några år sedan britten och matematikern Alan Turing uppfann den första datorn och i grunden är dagens datorer, om än oändligt mycket mer kraftfulla, bara förbättringar. Datorer tänker inte själva utan de lyder våra kommandon genom olika programvaror.

AI däremot är på avgörande punkter någon annat. Här ska mjukvaran simulera mänsklig intelligens, maskinerna ska utveckla och förbättra sig själva och de ska kunna kommunicera med människor på människors vis. Det ska dock påpekas att definitionen av AI inte är glasklar.

Många är oroade

Det har funnits exempel på AI i flera år, de personliga assistenterna i de smarta telefonerna, för att bara nämna ett exempel. AI har också börjat användas för att hålla de sociala nätverken något så när rena från falska nyheter, rasism och terrorism. Steg för steg har de tekniska grundförutsättningarna för AI kommit på plats och nästa viktiga steg blir de nya mobila 5G-näten som ger helt nya möjligheter att använda sensorer och kameror i bland annat robotar.

Det finns många som påpekar att AI kommer att förbättra samhället och underlätta människors vardag och att jobben som försvinner kommer att ersättas av bättre. Många andra är oroade och ser teknikutvecklingen som rena dystopin.

80 procent av de tillfrågade i en undersökning från mjukvaru- och tjänsteföretaget Tieto svarade nyligen att de var i olika grad oroade över teknikens konsekvenser för samhället. I första hand handlar det om jobben. På frågan vilka jobb de tror i första hand kan ersättas av mänskliga maskiner blev svaret it-support, buss- och taxiförare samt kassörer. Men det blir bara gissningar, inget vet i dag hur utvecklingen kommer att se ut. Det enda som kan sägas med hyfsad säkerhet är att många företag lockas av tanken på en medarbetare som jobbar dygnet runt, aldrig är sjuk och aldrig behöver semester.

Rå lönsamhet

– I samband med de automatiseringar som gjorts hittills har de som blivit av med jobben fått nya genom att samhälls- och produktivitetsutvecklingen gått så snabbt. När det gäller AI kan man bara hoppas att företagen tittar längre än till rå lönsamhet, och det hänger på att det kommer en samhällsdebatt om den här frågan, säger Simon Winter, doktor i kognitionsvetenskap.

Men det som skiljer AI från annan teknikutveckling, till exempel när robotarna infördes i tillverkningsindustrin, är att det nu handlar om teknik som i vissa fall ska få så många mänskliga egenskaper som möjligt. Innan vi släpper den tekniken in på livet bör vi diskutera det ur fler aspekter; politiska, filosofiska och till och med religiösa, påpekar Winter. Är vi klara för den debatten?

– Det är alldeles för få som har kunskap om vilka möjligheter den här tekniken öppnar. Det finns både positiva och negativa konsekvenser, säger han.

Upp på agendan

Kenneth Fredriksen, Nordenchef för den kinesiska teknikjätten Huawei, påpekar att när tekniken finns på plats hänger företagen som kan använda den snabbt på. Däremot brukar politikerna och lagstiftarna alltid hamna på efterkälken.

– Det går inte att stoppa innovationer som AI och erfarenheten visar att ny teknik kan användas för att skapa tillväxt. Det är ingen tvekan om att tekniken kan ersätta jobb, men det kan också frigöra resurser i ett land som Sverige. Men när ny teknik kommer så måste man ge befolkningen och politikerna tid att förstå vad den innebär. Det är alltid så att den som förstår först har en fördel, oavsett om det är ett land, ett företag eller individer. Därför är det viktigt att AI så snabbt som möjligt kommer upp på den svenska agendan.