Mina Pengar experter
- Startsida/
- Ekonomi/
- Mina Pengar experter/
- Experter Mina pengar
Experter Mina pengar
Ställ dina fråga till Ann-Christin Ahl Nilsson (familjejuridik), Jörgen McGowan (fonder och försäkringar), Gunilla Nyström (privatekonomi) eller Eva Adolphson (pensionsekonomi)!
Tidigare frågor
Moderator Test Maria
GP 19 maj 2011 14:50Fråga: En man avlider. Hans hustru är död sedan mer än fem år. Ett gemensamt barn och ett särkullbarn (hustruns) finns. Hur ärver det gemensamma barnet och hur ärver särkullbarnet?
minapengarexpert Svar: SVAR: Om jag utgår från att arvet efter bägge makarna ska fördelas enligt lag hade hustruns särkullbarn rätt att vid sin mammas frånfälle få ut hela sitt arv, arvslotten, direkt när hon avled. Det gemensamma barnets andel ärvdes av den efterlevande mannen eftersom gemensamma barn enligt lag får vänta med sitt arv tills båda föräldrarna är borta. Arvet till det gemensamma barnet anses då komma från både mamman och pappan. Om arvet fördelats enligt lag är det därmed enbart det gemensamma barnet som ärver nu när mannen avlider. Om makarna upprättat ett testamente som innebär en annan fördelning än den lagen säger eller om särkullbarnet vid sin mammas frånfälle valt att avstå från hela eller delar av sitt arv till förmån för den efterlevande mannen kan detta innebära att egendomen efter mannen istället ska fördelas på ett annat sätt än vad lagens regler säger. Det är därför viktigt att vid mannens frånfälle först ta reda på hur arvet efter hustrun fördelats vid hennes frånfälle. Först därefter kan man med säkerhet veta hur de tillgångar som nu finns efter mannen ska fördelas.
minapengarexpert 13 maj 2011 10:38Fråga: Vi är gifta och har båda barn i tidigare äktenskap samt ett gemensamt barn. Vad vi har uppfattat från regelverket är, att ett gemensamt barn inte ärver något av sina föräldrar förrän båda är döda. Våra frågor är följande: 1. När och hur fördelas arvs- resp. laglotten när en av oss gått bort och hon/han också har 2 barn från det tidigare äktenskapet (alltså särkullbarn)? Vi vet att särkullbarnen direkt ärver minst sin laglott, men hur förhåller det sig med det gemensamma barnets olika laglotter? 2. Får även det gemensamma barnet ut minst sin laglott direkt eller måste detta barn "vänta" tills båda föräldrarna är döda? 3. Om i så fall det är så att detta barn får vänta och t ex den efterlevande föräldern inte efterlämnat något vid sin bortgång, blir det gemensamma barnet då helt lottlös eller kan laglotten (och arvslotten) "läggas undan" för detta barns vidkommande tills den andra föräldern gått bort?
minapengarexpert Svar: Svar: 1. Den först avlidnes särkullbarn får ut sin arvslott eller laglott i samband med att bodelning och arvskifte görs sedan bouppteckningen efter den först avlidne registrerats hos Skatteverket. Om det är arvslott eller laglott beror på om arvet begränsats i ett testamente eller inte. Ert gemensamma barns arv ärvs av den efterlevande av er med fri förfoganderätt enligt lag. 2. Ert gemensamma barn får enligt lag vänta med att få ut sitt arv tills ni båda är borta. Ni kan däremot i ett testamente bestämma att även ert gemensamma barn ska få ut sitt arv, arvs- eller laglott, direkt när en av er går bort. Den efterlevande av er kan också välja att i samband med att bouppteckningen eller arvskiftet görs avstå från sin rätt att ärva den först avlidne maken så att ert gemensamma barn precis som den först avlidnes särkullbarn får ut sitt arv direkt. 3. Finns det inga tillgångar kvar när ni båda är borta, finns det inte heller något arv att fördela, varken till ert gemensamma barn eller till den sist avlidnes särkullbarn. Man kan inte sätta undan en summa för det gemensamma barnets räkning. Det är nämligen inte en bestämd summa som det barnet ska ha utan en bestämd andel av det som finns kvar när ni båda är borta. Hur mycket det gemensamma barnet ärver efter den först avlidne av er beror alltså på hur mycket som finns kvar när ni båda är borta. Huvudregeln är att ni som makar ärver varandra med fri förfoganderätt vilket innebär att den efterlevande har rätt att leva upp alla tillgångar man ärvt och de man själv har. Det finns regler som är till för att skydda både ert gemensamma barn men även den sist avlidne makens särkullbarns rätt till arv som bland annat innebär att gåvor kan gå tillbaks till boet om de getts bort under vissa omständigheter mm. Om den efterlevande av er däremot själv levt upp alla tillgångarna, både sina egna och den andel som han/hon ärvt, så blir barnen lottlösa.
minapengarexpert 6 maj 2011 14:49Fråga: Vi är ett gammalt par som varit gifta i mer än 50 år. När vi gifte oss så var det vanligt att mannen stod som ägare till huset och så är det i vårt fall. Det vore nog bra om min fru ägde halva huset. Hur går vi till väga?
minapengarexpert Svar: Om fastigheten är giftorättsgods kan du föra över hälften av fastigheten till din fru genom bodelning under pågående äktenskap. Under vissa förutsättningar kan du även föra över hälften genom gåva. En bodelning under pågående äktenskap måste alltid föregås av en anmälan till tingsrätten, i vilken makarna talar om att de är överens om att bodela sitt giftorättsgods. Därefter gör de en bodelning och fördelar sina tillgångar så att makan blir ägare till halva fastigheten och eventuellt betalningsansvarig tillsammans med maken för skulder som belastar fastigheten. Makans äganderätt registreras i fastighetsregistret genom att en ansökan om lagfart skickas till Lantmäteriverket. Under förutsättning av att lånen på fastigheten är lägre än taxeringsvärdet kan man även genomföra en gåva av halva fastigheten. Då upprättar man ett gåvobrev, registrerar gåvan hos tingsrätten och ansöker om lagfart. Är lånen större än taxeringsvärdet är det bodelning som gäller. Var uppmärksam på gamla uppskov när ni genomför en bodelning under äktenskapet eller gåva. Om man har med sig ett uppskov från en tidigare försäljning av bostad kommer en sådan vinst fram till beskattning numera. Överlåter man hälften av fastigheten kommer därför hälften av uppskovet fram och beskattas med för närvarande 22 procent. Mitt råd är att du vänder dig till en jurist som kan ge dig råd och hjälpa till med att upprätta alla handlingar. /Ann-Christin Ahl Nilsson
minapengarexpert 24 mar 2011 14:35Fråga: Jag är omgift och har två barn från ett tidigare äktenskap. Min nuvarande man har inga egna barn och vi har inga gemensamma barn. Hur ska vi utforma ett testamente så att vi ärver varandra, och att det bara är mina barn som ärver allt då vi båda är borta? / Undrande
minapengarexpert Svar: Om ni inte har något testamente, ärver du enligt lag din man med fri förfoganderätt, om han avlider före dig. Din man ärver däremot inte dig eftersom du har särkullbarn. Arvet efter dig tillfaller dina barn. Din man kan fritt genom ett testamente bestämma vem han vill ska ärva honom, eftersom han inte har några barn. Han kan alltså förordna att du ska ärva honom och att sedan dina barn ska ärva hans andel av tillgångarna den dagen du går bort. Eftersom du har särkullbarn kan dina barn alltid begära att få ut sin laglott, d v s hälften av det arv de enligt lag har rätt till, om du avlider först. Din man kan alltså inte vara säker på att få ärva allt efter dig även om du förordnar detta i ett testamente. Han måste i så fall lita på att dina barn väljer att avstå från att ta ut sin laglott till förmån för honom. Mitt råd är att ni vänder er till en jurist som hjälper er med utformningen. Det finns en hel del frågor ni måste gå igenom och ta ställning till.
minapengarexpert 24 mar 2011 14:35Fråga: Hur deklarerar jag vår husförsäljning? Snart är det dags att börja tänka på deklarationen för 2010. Jag undrar hur jag ska deklarera en husförsäljning som jag ärvde 2009. De är ett hus som gått i generationer i arv, så det finns ingen köpepris från början. Nu sålde jag det förra året och måste ju ta upp de i deklaration. Men hur gör jag? /Karin
minapengarexpert Svar: När man säljer en ärvd privatbostad ska man vid beräkning av vinsten utgå ifrån tidigare ägares inköpspris. Kan du inte få fram inköpspriset och det ursprungliga köpet ligger längre tillbaka än 1952 använder du som inköpsvärde ett schablonmässigt belopp som är 150 procent av taxeringsvärdet från 1952. Lantmäteriet kan hjälpa dig att få fram den uppgiften. Om fastigheten har byggts om eller byggts till efter 1952 kan du även räkna med sådan kostnad, om du kan visa kvitton på det. Hittar du inte kvitton, men kan visa ritningar, bygglov, fotografier eller handlingar från fastighetstaxeringar kan du få avdrag med skäligt belopp. Och har det gjorts reparationer och underhåll som höjt fastighetens värde under den senaste femårsperioden före din försäljning kan du även få dra av dessa när vinsten beräknas. Du kan läsa mer i broschyren Försäljning av småhus och ägarlägenheter, SKV, 379, som du hittar på Skatteverkets hemsida.
Expert 7 mar 2011 16:13Fråga: Jag har inga barn men min make har två döttrar. I vårt testamente står det att om min make avlider först skall hans döttrar erhålla sin laglott. Resterande del av kvarlåtenskapen skall med fri förfoganderätt tillfalla mig. Om jag avlider först skall min make med fri förfoganderätt erhålla hälften av min kvarlåtenskap. Resterande del tillfaller mina arvingar. Innebär detta att min makes barn kommer att få del av min förmögenhet? Bör vi skriva ett äktenskapsförord för att det inte skall bli så? Jag äger 3 miljoner och min make äger 1,5 miljoner. Allt är idag giftorättsgods.
Expert Svar: När en av er avlider skall en bodelning göras där allt ert nettogiftorättsgods värdemässigt fördelas lika mellan er. Tillsammans har ni giftorättsgods på 4,5 miljoner. Skulle en av er avlida idag får den efterlevande vid bodelningen, enligt huvudregeln, hälften av giftorättsgodset, 2 250 000 kr, som sin egen del. Den andra hälften är arvet efter den avlidne, vilket kallas arvslotten. I ert testamente har ni bestämt att hälften av arvslotten, 1 125 000 kr, skall tillfalla din makes barn om han avlider först, eller tillfalla dina arvingar, om du avlider först. Resterande 1 125 000 kr ärver ni efter varandra med fri förfoganderätt. Då all er egendom är giftorättsgods och du äger en större andel av ert gemensamma giftorättsgods än din make, kan det i ert fall innebära att din makes barn genom bodelningen kommer att få del av dina tillgångar. Skriver ni ett äktenskapsförord och gör all er egendom till enskild blir däremot situationen annorlunda. Vid den först avlidnes dödsfall görs då ingen bodelning eftersom det inte finns något giftorättsgods att fördela. Om din make avlider före dig kan du även genom att åberopa en bestämmelse i Äktenskapsbalken, nämligen ÄktB 12:2, begära att få behålla ditt giftorättsgods. Det innebär att någon hälftendelning av ert gemensamma giftorättsgods inte görs vid bodelningen. Du behåller dina tillgångar och arvet efter din make består enbart av hans eget giftorättsgods. För att få ytterligare information om vad som gäller i ert fall och vilka möjligheter ni har att fördela era respektive tillgångar enligt era önskemål är det mitt råd att ni vänder er till en jurist. /Ann-Christin Ahl Nilsson
Expert 7 mar 2011 16:10Fråga: Jag äger tillsammans med mina två syskon ett fritidshus, som vi har ärvt efter våra föräldrar. Jag börjar tycka att det är jobbigt att underhålla huset och att vara beroende av att vi alla skall bestämma. Men när jag tar upp frågan om försäljning vill mina syskon inte höra talas om detta. Finns det något sätt att ändå få fastigheten såld?
Expert Svar: Du och dina syskon äger fritidsfastigheten med samäganderätt. Om inget annat har avtalats er emellan så krävs att samtliga delägare är eniga om förvaltningen av och förfogandet över fastigheten. Om en av er vill sälja fastigheten, men inte övriga delägare är med på detta, kan man vända sig till tingsrätten och begära att fastigheten säljs på offentlig auktion. Beslutar rätten om offentlig auktion utses en god man, som har hand om auktionen, fördelar köpeskillingen och utfärdar köpebrev. /Ann-Christin Ahl Nilsson
Expert 7 mar 2011 15:47Fråga: Jag vill att de pengar som jag kommer att pensionsspara till min gifta dotter ska vara hennes egna men inser nu att dessa pengar skall tas upp som gemensamt ägande vid en separation mellan min dotter och hennes make. Hur gör man om man vill att pensionssparandet ska vara enskild egendom?
Expert Svar: Vill man inte att en privat pensionsförsäkring ska ingå vid en bodelning med anledning av äktenskapsskillnad kan makarna i ett äktenskapsförord bestämma att försäkringen istället ska vara enskild egendom. Din dotter och hennes make kan alltså upprätta ett äktenskapsförord. Detta ska undertecknas av bägge makarna och inregistreras vid tingsrätten för att bli giltigt. Du kan också i ett gåvobrev bestämma att de kontanta belopp du ger till din dotter ska utgöra premier till en bestämd pensionsförsäkring och utgöra hennes enskilda egendom. Vänd dig gärna till ditt försäkringsbolag för att få hjälp. Man bör se till att den försäkring till vilken dessa försäkringspremier inbetalas, enbart innehåller gåvomedel som är enskild egendom. Om mottagaren av gåvan, det vill säga ägaren av försäkringen själv betalar in premier på försäkringen av sitt giftorättsgods kan det bli svårt att efter ett antal år reda ut hur stor del av försäkringen som är enskild egendom respektive giftorättsgods. Det finns då risk för att hela försäkringen kan anses utgöra giftorättsgods. /Ann-Christin Ahl Nilsson
Expert 7 mar 2011 15:47Fråga: Skall eget pensionssparande ingå i bodelningen vid skilsmässa? Kan den make som inte har pensionsförsäkringen i så fall begära att få sin andel kontant vid skilsmässan eller hur går det till?
Expert Svar: Huvudregeln är att en privat pensionsförsäkring ingår i en bodelning med anledning av skilsmässa mellan två makar. Pensionsförsäkringen tas vid bodelningen upp till det så kallade tekniska återköpsvärdet minskat med latent skatt eftersom de belopp som utbetalas från en pensionsförsäkring beskattas som inkomst av tjänst. Uppgift om värdet på försäkringen får man från försäkringsbolaget. Den make som äger försäkringen tillskiftas som regel försäkringen till sitt nettovärde och den andre maken tillskiftas annan egendom ur boet, om det är möjligt. Finns det inte några andra tillgångar i boet att skifta över som täcker värdet på pensionsförsäkringen kan man oftast vända sig till försäkringsbolaget och dela på försäkringen. /Ann-Christin Ahl Nilsson
Bollen 3 maj 2011 08:23Fråga: Om du inte vill spara i aktier/fonder vilket är då ett bra alternativ samt få "hyfsad" ränta på pengarna ingen bindningstid?
minapengarexpert Svar: Om du inte vill ta risker med aktier och fonder eller andra värdepapper och inte binda kapitalet så är ett alternativ sparkonto på bank. Flera mindre banker konkurrerar med storbankerna just med att erbjuda bättre inlåningsränta på sina sparkonton.
minapengarexpert 11 apr 2011 10:52Fråga: Fråga: Vi har en dotter som vi vill ge en stor summa pengar i gåva. Hon är sambo med barn och de tänker gifta sig senare i år. Vi vill gärna att vår dotter skall få dessa pengar som "enskild egendom". Kan vi bara skriva ett papper på detta som också bevittnas. Vid en ev. skilsmässa kan då hon åberopa dessa pengar som sina egna.
minapengarexpert Svar: Svar: Ni ska skriva ett gåvobrev där ni för in en klausul att gåvan och avkastningen av gåvan ska vara dotterns enskilda egendom. För att gåvan ska behålla karaktären enskild egendom är det också viktigt att dottern håller dessa pengar, eller vad hon kan tänkas köpa för dem, separerade från annan egendom, särskilt när hon har gift sig och i princip all annan egendom som hon äger blir giftorättsgods. Köper hon aktier ska hon ha dem i en särskild depå och köper hon fonder ska hon ha ett separat fondkonto. Och låter hon pengarna stå på ett bankkonto bör hon öppna ett separat konto för just dessa pengar. Vidtar hon dessa åtgärder så kommer hon vid en eventuell framtida skilsmässa kunna hålla gåvan utanför bodelning med mannen. Skulle det inte bli något giftermål och hon skulle separera från sin sambo kommer hon även då kunna hålla pengarna utanför sambobodelning. Finansiella tillgångar (aktier, fondandelar, bankmedel osv) ingår aldrig i bodelning mellan sambor. Det gör däremot en bostad som inköpts för gemensam användning. Men skulle hon ha köpt en bostad för gåvopengarna så kan hon med stöd att villkoret om enskild egendom i gåvobrevet hålla bostaden utanför den bodelning som sambor gör efter separation.
minapengarexpert 23 mar 2011 13:17Fråga: Fråga: Vi är tre syskon som ärvt vår far som dog 2009. Inget testamente finns. Han efterlämnade sig två fastigheter (tomter) varav den ena är såld och försäljningssumman uppdelad. Kvar finns så en tomt att sälja. Problemet är nu att ett utav syskonen motsätter sig försäljningen. Vi får inget svar på varför, men relationerna oss emellan är dåliga. Då jag och mitt andra syskon fått tag på en mäklare, så behövs allas underskrifter, men detta vägrar det sista syskonet göra. Vi får ingen kontakt och inget svar på varför hon vägrar delta. Utan hennes medgivande/underskrift kan vi ju inte dra igång med försäljningen. Arvet behöver delas upp och avslutas och för egen del så är jag i stort behov av pengarna. Hur länge kan hon förhala detta? Vad kan vi göra?
minapengarexpert Svar: Svar: Det ni kan göra är att först vända er till tingsrätten och be att få en skiftesman utsedd. Skiftesmannen gör sedan ett tvångsskifte, som väl sannolikt kommer att innebära att ni syskon tillskiftas en tredjedel var av tomten. Efter det kan ni två delägare som vill sälja vända er till tingsrätten och nu be om att få en god man enligt samäganderättslagen utsedd. Gode mannens uppdrag är sedan att bjuda ut tomten till försäljning på offentlig auktion. Systern som trilskas kommer alltså i slutändan inte att kunna förhindra en försäljning, men det kommer att ta längre tid och bli en hel del kostnader som hon också får vara med och betala. Dessutom är ju risken stor att ni inte får lika bra betalt för tomten som vid en vanlig försäljning via mäklare. Om ni förklarar detta för er syster kanske hon kommer fram till att det är bättre att samarbeta kring försäljningen.
Expert 7 mar 2011 16:18Fråga: Jag ska separera ifrån min sambo och vi har ett barn tillsammans. Jag flyttade in hos honom i hans sommarstuga och sedan dess har vi renoverat och byggt ut väsentligt. Jag har varit hemma med vårt barn och inte bidragit ekonomiskt, inte till huset och inte heller till vårt dagliga leverne. Jag är inte intresserad av att bo kvar i huset, men har jag rätt att få ut hälften av vad vårt nuvarande hus är värt?
Expert Svar: Nej, du har med största sannolikhet inte någon rätt till hälften av vad huset är värt. Då krävs att bostaden är anskaffad för att användas som sambornas gemensamma permanentbostad. Din sambo ägde sommarstugan sedan tidigare och har inte skaffat den för att ni skulle bo där. Den är därför inte samboegendom. Att stugan sedan renoverats, byggts till och använts av er som permanentbostad hjälper inte. Högsta domstolen prövade ett snarlikt fall för några år sedan och kom fram till att den sambo som ägde fastigheten inte var skyldig att dela med sig av värdet vid separationen. Gunilla Nyström
Expert 7 mar 2011 16:15Fråga: Kan en av delägarna till ett fritidshus kan sälja sin del till vem som helst, om de övriga inte godkänner detta? Om delägarna inte kommer överens, kan man då få tvångssälja huset på öppna marknaden? Ägarna är tre.
Expert Svar: Grundregeln är att om en delägare vill sälja sin del så kan delägaren i princip tvinga fram en försäljning av hela fastigheten. Den som vill sälja ansöker då hos tingsrätten om att det ska utses en god man enligt Samäganderättslagen. Gode mannen ser till att det arrangeras en offentlig auktion. Men det finns undantag från denna regel. Om ni fått eller ärvt huset kan det finnas villkor i gåvobrev eller testamente som hindrar försäljning eller bestämmer hur det ska gå till om någon delägare vill dra sig ur. Läs i så fall igenom gåvobrevet/testamentet. Delägare kan också i ett avtal emellan sig ha kommit överens om att Samäganderättslagens regler om försäljning inte ska gälla. /Gunilla Nyström
Expert 7 mar 2011 16:08Fråga: Vår mor 93 år äger en bostadsrätt. Hon har nu blivit sjuk och kommer troligtvis att bo på ett äldreboende. Kan hon överlåta lägenheten till oss (två vuxna söner) som gåva så att vi båda står på kontraktet? Vad finns det annars för alternativ för oss att överta lägenheten? Kan en av oss stå på kontraktet och att man skriver något så att den andra är "skyddad" vid eventuella oklarheter. Hur gör vi?
Expert Svar: Er mor kan ge bostadsrätten till er som gåva, under förutsättning att hon är så klar i huvudet att hon är införstådd med vad hon gör. Finns det inga lån på lägenheten är gåvan i sig enkel att genomföra och medför inga skattekonsekvenser. Men om det finns lån på lägenheten, som ni bröder ska ta över, blir överlåtelsen mer komplicerad. Då räknas överlåtelsen som ett så kallat blandat fång, vilket innebär att den är delvis gåva och delvis försäljning. Försäljningsdelen ska då deklareras och kan innebära att er mor får betala kapitalvinstskatt. Det finns dock en annan komplikation. När man blir ägare till en bostadsrätt ska bostadsrättsföreningens styrelse godkänna nya ägaren/ägarna som medlemmar. Ett gängse krav för att bli godkänd som medlem är att man ska bo i lägenheten. Om ingen av er bröder har för avsikt att bosätta sig i lägenheten är risken mycket stor att ni inte blir godkända som medlemmar. Och om bara en av er tänkt bo i lägenheten kan föreningen vägra andre brodern att vara delägare. Den som står som gåvomottagare på kontraktet är den som juridiskt är ägare. Ett sidoavtal mellan er bröder att ni egentligen äger bostadsrätten tillsammans är inte bindande och är inget alternativ. Om det står klart att er mor inte kommer att flytta hem igen och det är hennes önskan att föra över lägenhetens värde till er bröder är ju en lösning att ni får lägenheten och omedelbart säljer den vidare. Kontakta i så fall styrelsen för godkännande. /Gunilla Nyström
Expert 7 mar 2011 16:07Fråga: Jag har nyligen skilt mig och nu ska vi göra bodelning. Jag köpte ett hus 1994 som jag och mina barn skulle bo i. 2004 träffade jag min nuvarande man och han flyttade hem till mig och barnen. Vi gifte oss 2007 och ansökte om skilsmässa våren 2010. Under tiden vi levt tillsammans har vi tagit banklån och renoverat huset vilket resulterade i en värdeökning på 300 000 kronor. Min fråga är, ska vi dela på hela husets värde och skulder eller endast på den värdeökning som skett sedan han flyttade in.
Expert Svar: Om inte huset är din enskilda egendom så ingår hela dess värde i bodelningen och inte bara värdeökningen sedan mannen flyttade in. Makar har i princip giftorätt i allt var och en av dem äger. Det betyder att man i bodelningen delar lika på allt efter att skulderna dragits av. Men om någon av makarna har enskild egendom ligger den utanför giftorätten och bodelningen. Så skulle ni ha ett äktenskapsförord som säger att huset är din enskilda egendom eller om du har fått kontantinsatsen till huset i gåva eller arv eller på grund av testamente med villkor om enskild egendom så ingår inte huset i bodelningen. Det finns i och för sig en möjlighet att inte behöva dela lika när äktenskapet varat kortare tid än fem år. Det kallas jämkning. Men man ska räkna med även sambotiden och ni blev ju sambor 2004. Så sammanlagt har ni varit sambor och gifta mer än fem år. Från husets marknadsvärde får du utöver lånen även dra av din så kallade latenta skatteskuld. Det är den kapitalvinstskatt (reavinstskatt) som du hade fått betala om huset hade sålts nu. Vad det hade kostat att anlita mäklare kan du också begära avdrag för i bodelningen. Skulle din man vara nöjd med att få hälften av värdestegringen sedan ni flyttade ihop går det självklart bra att göra en bodelning med det innehållet. /Gunilla Nyström
Expert 7 mar 2011 15:54Fråga: Hur fungerar det om man vill skicka pengar till Sverige från ett annat EU-land? Behöver man deklarera det?
Expert Svar: När du ska skicka pengar från ett annat EU-land till Sverige gör du en utlandsbetalning från det landet till ditt konto i Sverige. Då kan du behöva lämna uppgift till avsändarlandet vart pengarna kommer ifrån. Men det finns ett intresse även från svensk sida, nämligen om pengarna du för in, eller delar av dem, är en skattepliktig inkomst. Därför rapporterar svenska banker automatiskt till Skatteverket alla inkommande betalningar från utlandet som är på belopp motsvarande 150 000 svenska kronor eller mer. Så om betalningen till dig är på 150 000 kronor eller mer skickas alltså kontrolluppgift till Skatteverket. Dessa kontrolluppgifter framgår sedan på specifikation till din självdeklaration. Det är inte detsamma som att du behöver betala skatt på beloppet. Är pengarna exempelvis en gåva eller ett arv är pengarna skattefria här i Sverige. Men skulle pengarna komma från exempelvis försäljningen av en lägenhet eller aktier i det andra landet är vinsten från försäljningen en inkomst som du ska deklarera här i Sverige, om du bor och deklarerar i Sverige. /Gunilla Nyström
Expert 7 mar 2011 15:54Fråga: Ett gift par, utan barn, men med syskon, har både avlidit med några års mellanrum. I den första bouppteckningen antecknades att den efterlevande med stöd av 12 kap 2§ Äktenskapsbalken begärt att som sin andel få behålla sitt giftorättsgods. Hur påverkar detta arvet till syskonen?
Expert Svar: Syskonen till den make som dog sist (B) kommer att få mer än syskonen till den make som dog först (A). Säg att B:s giftorättsgods var värt 500 000 kr och A:s giftorättsgods var värt 250 000 kr när A dog. Det innebär att hela boet var värt 750 000 kr. Genom att tillämpa Äktenskapsbalken 12:2 behöll B 2/3 (500 000 kr/750 000 kr) av boet med full äganderätt och fick 1/3 (250 000 kr/750 000 kr) som arv med så kallad fri förfoganderätt efter A. När B har dött ska boet fördelas mellan A:s och B:s syskon. Hade B inte begärt att få behålla sitt giftorättsgods vid A:s död hade i princip boet delats lika mellan släktgrenarna. Nu delas boet istället så att 1/3 går till A:s syskon och 2/3 går till B:s syskon. Och det spelar ingen roll om tillgångarna, eller vissa av dem, blivit mer eller mindre värda mellan dödsfallen. Skulle B däremot ha fått något arv eller gåva eller ha sparat ihop pengar från sina inkomster mellan dödsfallen (kallas förkovran) och hela boet är värt mer när B dör än det var när A dog får B:s syskon i motsvarande grad mer av boet, alltså mer än 2/3. /Gunilla Nyström
Expert 8 mar 2011 10:31Fråga: I det gamla ATP-systemet räknades pensionen ut på de femton bästa åren. Det borde väl innebära att kvinnor som var hemma med barn och sedan kanske jobbat mycket deltid på 70-talet missgynnas av det nya allmänna pensionssystemet?
Expert Svar: Det stämmer att i det gamla ATP-systemet räknades pensionen ut på ett genomsnitt av de femton bästa årens inkomst. För att få så kallad full pension krävdes dock att man under trettio års tid haft en årlig inkomst på minst ett basbelopp. När det nya allmänna pensionssystemet sjösattes 1999 ändrades pensionssystemet på många sätt. Bland annat infördes livsinkomstprincipen – vilket innebar att hela livets inkomst skulle påverka pensionens storlek. De som då var ”mitt i livet” och kanske varit hemma med barn eller jobbat deltid kunde inte ångra år som redan passerats. Av den anledningen kan man säga att personer som inte förvärvsarbetat så mycket tidigt i livet men räknat med att jobba mer senare i livet kan ha anledning att känna sig besvikna. Det nya pensionssystemet gäller dock bara fullt ut för personer födda 1954. Är man född mellan 1938 och 1953 får man vissa delar av sin pension även från det gamla ATP-systemet vilket mildrar dessa negativa effekter. Dessutom finns i det något som heter barnårsrätt och som kan ge extra pensionsinbetalningar till en förälder så länge det finns minst ett barn under fyra år. Dessa barnaårsinbetalningar görs retroaktivt tillbaka till 1960. Denna kompensation kan räknas ut på tre olika sätt. Pensionsmyndigheten väljer det som är bäst för dig. Vill du veta hur det ser ut för dig kontakta Pensionsmyndigheten. /Eva Adolphson
Expert 7 mar 2011 16:04Fråga: Jag är 67 år, snart 68 år, och arbetar fortfarande 80 procent. Har utöver lönen även pension sedan maj 2010 då jag fyllde 67 år. Det innebär att jag även kommer att betala statlig skatt. Har jag rätt att göra en avdragsgill inbetalning till pensionssparande med mer än de normalt tillåtna 12 000 kronorna per år? Arbetsgivaren (kommunen) betalar inte in till tjänstepension för mig längre.
Expert Svar: För personer vars arbetsgivare inte betalat in tjänstepension vare sig under beskattningsåret eller under tidigare anställningsår finns en möjlighet att göra en avdragsgill inbetalning till privat pensionssparande med mer än 12 000 kronor per år. I en sådan situation går det att göra avdrag med maximalt 35 procent av inkomsten, dock högst med 10 prisbasbelopp vilket för 2011 motsvarar 428 000 kronor. Skatteverkets tolkning av bestämmelsen innebär att om du fortsätter att jobba hos samma arbetsgivare som du haft tidigare har du inte rätt till detta förhöjda pensionssparavdrag. Detta eftersom arbetsgivaren under andra år har betalt in tjänstepensionspengar för dig. Jag är förvånad över att din arbetsgivare meddelat att de inte längre betalar in tjänstepension för dig. I kommun- och landstingsanställdas tjänstepensionsavtal (KAP-KL) gäller att arbetsgivare ska betala in vissa delar av tjänstepensionen även efter 67 års ålder. Detta gäller dock inte om du påbörjat din anställning efter 67 års ålder. Eftersom det verkar som du haft en oavbruten anställning hos din nuvarande arbetsgivare bör du fråga personalavdelningen varför du fått beskedet att ingen tjänstepension längre betalas in för dig. Frågan bör ställas under förutsättning att du inte förhandlat bort din rätt till tjänstepensionsinbetalning – något som är möjligt i det kommunala tjänstepensionsavtalet men i praktiken mycket ovanligt. /Eva Adolphson
Innehåll
Annat innehåll
SENASTE NYTT
- 22:10
- Nedåt på Wall Street (Ekonomi)
- 17:19
- ESC-besökare gynnade serveringar (Ekonomi)
- 16:08
- EU-kommissionär vill ha skattelistor (Ekonomi)
- 15:26
- Inköpschefsindex från USA sjunker (Ekonomi)
- 22:05
- Ja till folkomröstning – folkinitiativet firar (Göteborg)
- 20:24
- Bingolokal rånad i Angered (Göteborg)
- 18:26
- Bråk mellan fotbollsupportrar på Heden (Göteborg)
- 17:49
- Tre till sjukhus efter krock på Hjällbovägen (Göteborg)
- 21:17
- Femåring hundbiten i ansiktet (Sverige)
- 21:11
- Väpnat rån mot bingohall (Sverige)
- 21:03
- Två anhållna rymde från arresten (Sverige)
- 19:15
- Två anhållna för rån mot matbutik (Sverige)
- 15:33
- EU-parlament vill begränsa frihandel (Världen)
- 14:47
- IMF-chefen Lagarde grillad i domstol (Världen)
- 14:32
- Färre danskar flyttar till Skåne (Världen)
- 14:12
- Möjlig gasläcka i Norge (Världen)
- 22:19
- Onödigt stor förlust för Öis (Fotboll)
- 22:17
- Gais har vind i seglen (Fotboll)
- 22:02
- Sydafrika stoppar stöd till Semenya (Sport)
- 21:21
- Drugges straff sänkte Hammarby (Sport)
- 20:09
- Svensk film prisad i Cannes (Kultur & Nöje)
- 16:42
- Liseberg tar över Siestaartister (Kultur & Nöje)
- 16:25
- Breddat utbud på Knarrholmen (Kultur & Nöje)
- 14:19
- Rapparen anklagas för fejkad död (Kultur & Nöje)
MEST LÄST
| Systemvetare Laboratoriespecialister | Rättsmedicinalverket | |
| Jurist som chef till Arvsfondsenheten | Kammarkollegiet | |
| Enhetschef insatser | Myndigheten för samhällsskydd och bered... | |
| Kultur- och Fritidschef | Karlsborgs kommun | |
| Chef till intendentur och service | Gymnastik- och idrottshögskolan - GIH | |
| Skatteekonom, till Analysenheten på huvudkontoret i Solna | Skatteverket | |
| Planeringschef med fokus på strategisk planering och utveckling | Högskolan i Halmstad | |
| Säljare | Neova | |
| Vi söker Rektor | Stockholm University of the Arts | |
| VD | Borås Bil | |
| 05:29 | |
| 19:00 | |
| 22:11 | |
| 16:44 | |
Kontaktinformation

| Göteborgs-Posten | 405 02 Göteborg | 031-62 40 00 | webmaster@gp.se | Ansvarig utgivare: Cecilia Krönlein PUL | Cookies | Regler och villkor | Musiken på denna Internettjänst tillgängliggörs med tillstånd från STIM/NCS | |





