minapengarexpert Svar: Svar: 1. Den först avlidnes särkullbarn får ut sin arvslott eller laglott i samband med att bodelning och arvskifte görs sedan bouppteckningen efter den först avlidne registrerats hos Skatteverket. Om det är arvslott eller laglott beror på om arvet begränsats i ett testamente eller inte. Ert gemensamma barns arv ärvs av den efterlevande av er med fri förfoganderätt enligt lag. 2. Ert gemensamma barn får enligt lag vänta med att få ut sitt arv tills ni båda är borta. Ni kan däremot i ett testamente bestämma att även ert gemensamma barn ska få ut sitt arv, arvs- eller laglott, direkt när en av er går bort. Den efterlevande av er kan också välja att i samband med att bouppteckningen eller arvskiftet görs avstå från sin rätt att ärva den först avlidne maken så att ert gemensamma barn precis som den först avlidnes särkullbarn får ut sitt arv direkt. 3. Finns det inga tillgångar kvar när ni båda är borta, finns det inte heller något arv att fördela, varken till ert gemensamma barn eller till den sist avlidnes särkullbarn. Man kan inte sätta undan en summa för det gemensamma barnets räkning. Det är nämligen inte en bestämd summa som det barnet ska ha utan en bestämd andel av det som finns kvar när ni båda är borta. Hur mycket det gemensamma barnet ärver efter den först avlidne av er beror alltså på hur mycket som finns kvar när ni båda är borta. Huvudregeln är att ni som makar ärver varandra med fri förfoganderätt vilket innebär att den efterlevande har rätt att leva upp alla tillgångar man ärvt och de man själv har. Det finns regler som är till för att skydda både ert gemensamma barn men även den sist avlidne makens särkullbarns rätt till arv som bland annat innebär att gåvor kan gå tillbaks till boet om de getts bort under vissa omständigheter mm. Om den efterlevande av er däremot själv levt upp alla tillgångarna, både sina egna och den andel som han/hon ärvt, så blir barnen lottlösa.

minapengarexpert Svar: Om ni inte har något testamente, ärver du enligt lag din man med fri förfoganderätt, om han avlider före dig. Din man ärver däremot inte dig eftersom du har särkullbarn. Arvet efter dig tillfaller dina barn. Din man kan fritt genom ett testamente bestämma vem han vill ska ärva honom, eftersom han inte har några barn. Han kan alltså förordna att du ska ärva honom och att sedan dina barn ska ärva hans andel av tillgångarna den dagen du går bort. Eftersom du har särkullbarn kan dina barn alltid begära att få ut sin laglott, d v s hälften av det arv de enligt lag har rätt till, om du avlider först. Din man kan alltså inte vara säker på att få ärva allt efter dig även om du förordnar detta i ett testamente. Han måste i så fall lita på att dina barn väljer att avstå från att ta ut sin laglott till förmån för honom. Mitt råd är att ni vänder er till en jurist som hjälper er med utformningen. Det finns en hel del frågor ni måste gå igenom och ta ställning till.

Expert Svar: När en av er avlider skall en bodelning göras där allt ert nettogiftorättsgods värdemässigt fördelas lika mellan er. Tillsammans har ni giftorättsgods på 4,5 miljoner. Skulle en av er avlida idag får den efterlevande vid bodelningen, enligt huvudregeln, hälften av giftorättsgodset, 2 250 000 kr, som sin egen del. Den andra hälften är arvet efter den avlidne, vilket kallas arvslotten. I ert testamente har ni bestämt att hälften av arvslotten, 1 125 000 kr, skall tillfalla din makes barn om han avlider först, eller tillfalla dina arvingar, om du avlider först. Resterande 1 125 000 kr ärver ni efter varandra med fri förfoganderätt. Då all er egendom är giftorättsgods och du äger en större andel av ert gemensamma giftorättsgods än din make, kan det i ert fall innebära att din makes barn genom bodelningen kommer att få del av dina tillgångar. Skriver ni ett äktenskapsförord och gör all er egendom till enskild blir däremot situationen annorlunda. Vid den först avlidnes dödsfall görs då ingen bodelning eftersom det inte finns något giftorättsgods att fördela. Om din make avlider före dig kan du även genom att åberopa en bestämmelse i Äktenskapsbalken, nämligen ÄktB 12:2, begära att få behålla ditt giftorättsgods. Det innebär att någon hälftendelning av ert gemensamma giftorättsgods inte görs vid bodelningen. Du behåller dina tillgångar och arvet efter din make består enbart av hans eget giftorättsgods. För att få ytterligare information om vad som gäller i ert fall och vilka möjligheter ni har att fördela era respektive tillgångar enligt era önskemål är det mitt råd att ni vänder er till en jurist. /Ann-Christin Ahl Nilsson

Expert Svar: Vill man inte att en privat pensionsförsäkring ska ingå vid en bodelning med anledning av äktenskapsskillnad kan makarna i ett äktenskapsförord bestämma att försäkringen istället ska vara enskild egendom. Din dotter och hennes make kan alltså upprätta ett äktenskapsförord. Detta ska undertecknas av bägge makarna och inregistreras vid tingsrätten för att bli giltigt. Du kan också i ett gåvobrev bestämma att de kontanta belopp du ger till din dotter ska utgöra premier till en bestämd pensionsförsäkring och utgöra hennes enskilda egendom. Vänd dig gärna till ditt försäkringsbolag för att få hjälp. Man bör se till att den försäkring till vilken dessa försäkringspremier inbetalas, enbart innehåller gåvomedel som är enskild egendom. Om mottagaren av gåvan, det vill säga ägaren av försäkringen själv betalar in premier på försäkringen av sitt giftorättsgods kan det bli svårt att efter ett antal år reda ut hur stor del av försäkringen som är enskild egendom respektive giftorättsgods. Det finns då risk för att hela försäkringen kan anses utgöra giftorättsgods. /Ann-Christin Ahl Nilsson

minapengarexpert Svar: Om du inte vill ta risker med aktier och fonder eller andra värdepapper och inte binda kapitalet så är ett alternativ sparkonto på bank. Flera mindre banker konkurrerar med storbankerna just med att erbjuda bättre inlåningsränta på sina sparkonton.

minapengarexpert Svar: Svar: Det ni kan göra är att först vända er till tingsrätten och be att få en skiftesman utsedd. Skiftesmannen gör sedan ett tvångsskifte, som väl sannolikt kommer att innebära att ni syskon tillskiftas en tredjedel var av tomten. Efter det kan ni två delägare som vill sälja vända er till tingsrätten och nu be om att få en god man enligt samäganderättslagen utsedd. Gode mannens uppdrag är sedan att bjuda ut tomten till försäljning på offentlig auktion. Systern som trilskas kommer alltså i slutändan inte att kunna förhindra en försäljning, men det kommer att ta längre tid och bli en hel del kostnader som hon också får vara med och betala. Dessutom är ju risken stor att ni inte får lika bra betalt för tomten som vid en vanlig försäljning via mäklare. Om ni förklarar detta för er syster kanske hon kommer fram till att det är bättre att samarbeta kring försäljningen.

Expert Svar: Grundregeln är att om en delägare vill sälja sin del så kan delägaren i princip tvinga fram en försäljning av hela fastigheten. Den som vill sälja ansöker då hos tingsrätten om att det ska utses en god man enligt Samäganderättslagen. Gode mannen ser till att det arrangeras en offentlig auktion. Men det finns undantag från denna regel. Om ni fått eller ärvt huset kan det finnas villkor i gåvobrev eller testamente som hindrar försäljning eller bestämmer hur det ska gå till om någon delägare vill dra sig ur. Läs i så fall igenom gåvobrevet/testamentet. Delägare kan också i ett avtal emellan sig ha kommit överens om att Samäganderättslagens regler om försäljning inte ska gälla. /Gunilla Nyström

Expert Svar: Om inte huset är din enskilda egendom så ingår hela dess värde i bodelningen och inte bara värdeökningen sedan mannen flyttade in. Makar har i princip giftorätt i allt var och en av dem äger. Det betyder att man i bodelningen delar lika på allt efter att skulderna dragits av. Men om någon av makarna har enskild egendom ligger den utanför giftorätten och bodelningen. Så skulle ni ha ett äktenskapsförord som säger att huset är din enskilda egendom eller om du har fått kontantinsatsen till huset i gåva eller arv eller på grund av testamente med villkor om enskild egendom så ingår inte huset i bodelningen. Det finns i och för sig en möjlighet att inte behöva dela lika när äktenskapet varat kortare tid än fem år. Det kallas jämkning. Men man ska räkna med även sambotiden och ni blev ju sambor 2004. Så sammanlagt har ni varit sambor och gifta mer än fem år. Från husets marknadsvärde får du utöver lånen även dra av din så kallade latenta skatteskuld. Det är den kapitalvinstskatt (reavinstskatt) som du hade fått betala om huset hade sålts nu. Vad det hade kostat att anlita mäklare kan du också begära avdrag för i bodelningen. Skulle din man vara nöjd med att få hälften av värdestegringen sedan ni flyttade ihop går det självklart bra att göra en bodelning med det innehållet. /Gunilla Nyström

Expert Svar: Syskonen till den make som dog sist (B) kommer att få mer än syskonen till den make som dog först (A). Säg att B:s giftorättsgods var värt 500 000 kr och A:s giftorättsgods var värt 250 000 kr när A dog. Det innebär att hela boet var värt 750 000 kr. Genom att tillämpa Äktenskapsbalken 12:2 behöll B 2/3 (500 000 kr/750 000 kr) av boet med full äganderätt och fick 1/3 (250 000 kr/750 000 kr) som arv med så kallad fri förfoganderätt efter A. När B har dött ska boet fördelas mellan A:s och B:s syskon. Hade B inte begärt att få behålla sitt giftorättsgods vid A:s död hade i princip boet delats lika mellan släktgrenarna. Nu delas boet istället så att 1/3 går till A:s syskon och 2/3 går till B:s syskon. Och det spelar ingen roll om tillgångarna, eller vissa av dem, blivit mer eller mindre värda mellan dödsfallen. Skulle B däremot ha fått något arv eller gåva eller ha sparat ihop pengar från sina inkomster mellan dödsfallen (kallas förkovran) och hela boet är värt mer när B dör än det var när A dog får B:s syskon i motsvarande grad mer av boet, alltså mer än 2/3. /Gunilla Nyström

Expert Svar: För personer vars arbetsgivare inte betalat in tjänstepension vare sig under beskattningsåret eller under tidigare anställningsår finns en möjlighet att göra en avdragsgill inbetalning till privat pensionssparande med mer än 12 000 kronor per år. I en sådan situation går det att göra avdrag med maximalt 35 procent av inkomsten, dock högst med 10 prisbasbelopp vilket för 2011 motsvarar 428 000 kronor. Skatteverkets tolkning av bestämmelsen innebär att om du fortsätter att jobba hos samma arbetsgivare som du haft tidigare har du inte rätt till detta förhöjda pensionssparavdrag. Detta eftersom arbetsgivaren under andra år har betalt in tjänstepensionspengar för dig. Jag är förvånad över att din arbetsgivare meddelat att de inte längre betalar in tjänstepension för dig. I kommun- och landstingsanställdas tjänstepensionsavtal (KAP-KL) gäller att arbetsgivare ska betala in vissa delar av tjänstepensionen även efter 67 års ålder. Detta gäller dock inte om du påbörjat din anställning efter 67 års ålder. Eftersom det verkar som du haft en oavbruten anställning hos din nuvarande arbetsgivare bör du fråga personalavdelningen varför du fått beskedet att ingen tjänstepension längre betalas in för dig. Frågan bör ställas under förutsättning att du inte förhandlat bort din rätt till tjänstepensionsinbetalning – något som är möjligt i det kommunala tjänstepensionsavtalet men i praktiken mycket ovanligt. /Eva Adolphson