Den spanska staten lyckades fylla dagens auktion av statsobligationer när den lånade upp pengar på tre, fyra och tio års sikt.

Totalt sålde landet statsobligationer för tre miljarder euro, runt 26 miljarder kronor.

Räntan på tioåriga statsobligationer steg till 6,43 procent, jämfört med 6,04 procent vid förra auktionen.

Räntan på den fyraåriga obligationen steg måttligt till 5,54 procent, från 5,35.

Räntan på den treåriga obligationen föll till 5,09 procent, jämfört med 5,46 vid förra auktionen i mitten av juni.

Räntan på den spanska treåringen föll alltså. Olle Holmgren, analytiker på SEB, förklarar varför:

Frankrike genomförde också en auktion med statspapper med längre löptider i dag om totalt nära åtta miljarder euro, rapporterar Reuters. För den tioåriga obligationen steg räntan till 2,53 procent, från 2,46 procent vid förra auktionen.

För obligationer med löptid på sju år landade räntan på 2,02 procent medan räntan på den elvaåriga statsobligationen uppgick till 2,70 procent.

Irlands första auktion av statskuldsväxlar på nära två år genererade i dag statskassan 500 miljoner euro. Räntan på växlar med löptider på tre månader uppgick till 1,8 procent, vilket är lägre än de 2,8 procent som Spanien fick betala i ränta vid en liknande auktion förra veckan.

Irlands finansminister kallar den genomförda auktionen för en "milstolpe" på vägen till landets fortsatta tillfrisknande, enligt Reuters. Irland planerar nu att genomföra flera auktioner med statsskuldväxlar innan ön börjar auktionera ut statsobligationer i slutet av året.

Eurogruppen, det vill säga de 17 euroländernas finansministrar, ska hålla ett extra sammanträde den 20 juli för att diskutera situationen i Spanien och Grekland, uppger tidningen Kathimerini på nätet. Det är också dagen då trojkan får veta vilket förhandlingsmandat den har och vad regeringarna i Europa är beredda att göra för att få euroskutan på rätt köl igen.

Finansminister Anders Borg (M) utesluter inte längre statsbankrutt i ett annat av Europas krisdrabbade länder, Grekland:

Enligt Borg är Greklands statsskuld ohållbar även om landets internationella långivare - mot alla odds enligt finansministern - går med på att mildra villkoren. Hans syftar på bedömningar om att skuldberget då skulle vara 120 procent av BNP.

Greklands långivare är just nu i Aten. Den så kallade trojkan, bestående av EU-kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF), ska under besöket inspektera hur reformarbetet går efter nyvalet.

Men regeringen i Aten vill bland annat ha skattesänkningar och två år på sig för att minska landets budgetunderskott, vilket rimmar illa med de åtstramningsåtgärder som landet tidigare sagt ja till för att kunna få stödpengar. I utbyte erbjuder sig Aten att påskynda privatiseringen av statliga tillgångar, skriver Reuters.