Hur kan det gå så bra i en stad där företagsklimatet sjunker ned mot botten?

- Vi ser ingen avmattning någonstans. På någon marknad. Det är fullt ös överallt. I hela världen. Vad är det jag inte har fattat?

Det var så han sa, Semcons avgående vd Kjell Nilsson, när han höll föredrag för affärsängelnätverket Connect Väst i tisdags.

Fullt ös i hela världen, och i hela Göteborg.

Hur det nu kan gå till i en stad som rodnar efter att ha blivit rankad som nummer 127 bland 290 svenska kommuner i den statusfyllda grenen företagsklimat.

Det är ett pinsamt fall på 30 placeringar sedan förra året – trots alla fina ord om krafttag för att gå åt rakt motsatt håll med bättre service och nöjdare företag.

Till råga på allt klättrar Stockholm åtta placeringar till plats 23, och kranskommunerna runt huvudstaden tar fyra av de tio högsta placeringarna. Bäst i Göteborgsområdet är Härryda på fjortonde plats.

Olyckligt för vinnarstaden

Global konjunktur och efterfrågan runt om i världen spelar mycket större roll storföretagens framgångar än bemötandet på det lokala fastighetskontoret. Skötseln av företagen och strategin är mer avgörande än glada kommunala tillrop.

Men kommunrankingen, som Svenskt Näringsliv ligger bakom, har stor betydelse på annat sätt. Den går rakt på tvärs mot Göteborgs ambitioner att profilera sig som en vinnarstad där det är smart att investera och etablera nya verksamheter.

Placering 127 är inte bra för stadens rykte, image, varumärke eller vad vi nu väljer att kalla det. Myten om en trög och konservativ industristad är svår att förändra.

Det finns företag som tittar i listan innan de tar stora beslut. Vi tänker oss diskussionen på det tyska företaget som planerar för ett skandinaviskt huvudkontor:

"Göteborg ligger ju bäst till med hamnen och allt. Men de verkar ju inte så där överdrivet positiva till företag. På en lista. Och en huvudstad är ju alltid huvudstad."

För Göteborgs kommunledning är det ett bakslag. Prestigeförlust är fel ord, bakslag är bättre. Det är inget fel på ambitionen. Men det går långsamt att förbättra attityder och rykte – och åt fel håll.

Kanske för att insikten om att det här är viktigt har kommit sent och startsträckan är lång.

Dags att ta det på allvar

Svenskt Näringslivs undersökning har inte riktigt tagits på allvar tidigare. Den är ingen vetenskap och den ingår förstås i organisationens opinionsbildning på medlemmarnas uppdrag. Som man frågar får man svar, kan man misstänka.

Företag är en del av samhället. Men det finns andra delar att också ta hänsyn till.

Underlaget i enkäten är inte heller så stort på kommunnivå. Bortfallet är drygt hälften. Knappt 300 företag av alla möjliga slag har svarat på frågorna om hur de tycker det är att verka i Göteborg.

Bland dem kan det finnas flera som av någon anledning råkar känna sig mycket mer orättvist behandlade än de flesta andra. Det kan vara ett skäl till att siffror slår fram och tillbaka mellan åren.

Och vad är egentligen ett bra företagsklimat? Är det hur företagen tycker att inställningen till deras verksamhet är hos kommunala tjänstemän, politiker, medier? Är det servicenivån och hjälpsamheten, Infrastrukturen eller förmågan att få tummen ur på kommunkontoret?

Eller är det utbudet av bostäder, skolor, förskolor, kultur och trivsel i största allmänhet som gör det mer eller mindre lätt att leva både för företagare och anställda?

Konkurrensen sämsta grenen

En del av enkäten är hur det privata näringslivet uppfattar konkurrensen från kommunägda företag. Det är Göteborgs sämsta gren sett med företagarnas ögon (plats 260 i landet).

Tillämpning av lagar och regler är heller inget som imponerar på företagen (plats 246). Frågor om relationen mellan företag och kommun står för en tredjedel av underlaget för rankingen.

Statistik om löner, nyföretagande, skattenivå och annat väger lika tungt.

Men en tredjedel av rankingen grundas på en rak fråga: Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen.

Det är ju detta allt handlar om. Hur är det att finnas med ett företag i Göteborg? Krångligare än så behöver det inte formuleras, och svaren viktas alltså extra tungt.

Då kan en sak som svårigheter att hitta barnomsorg i företagsledarens egen familj få stort genomslag.

Förra året gjorde SKL – Sveriges kommuner och landsting – en rapport om företagsklimatet med inriktning mot kommunal service. Den var heller inte smickrande för Göteborg.

Med SKL som avsändare kunde det inte avfärdas som opinionsbildning från en del av samhället som ser rött när ordet särintresse används. Rapporten blev en sorts väckarklocka för det kommunala Göteborg.

Nu skulle attityder och servicegrad höjas. Det är detta arbete som pågår nu. Vi får se hur lyckosamt det blir.

Är det mediernas fel?

En av frågorna i Svenskt Näringsliv enkät är hur företagen upplever mediernas attityd. I Göteborg är företagen inte särskilt nöjda. Staden hamnar på plats 193 i medieattityd.

Skall jag rodna nu? Borde GP:s chefredaktör lova en snällare och mindre granskande bevakning av näringslivet – en mer positiv attityd?

Tror inte det. Det gör inte Svenskt Näringsliv heller. Ingen vill väl ha oförargliga medier som bara stryker medhårs? Det skulle vara förödande i en modern storstad.