Bankerna krisens vinnare
Bankerna tjänar mer än någonsin på skillnaden mellan sparräntor och låneräntor.
Relaterat
Samtidigt delar de ut rekordbelopp till aktieägarna: 25 miljarder.
Någon kris verkar inte råda i de svenska storbankerna. De sammanlagda vinsterna ökade i fjol med 15 procent till 79 miljarder, visar GP:s kartläggning. På två år har vinsterna mer än fördubblats och de ligger nu nära rekordnivån från högkonjunkturåret 2007. Vinsterna ökade till och med under det sista kvartalet när skuldkrisen kopplade greppet om Europas länder.
Orsaken är att bankerna tjänar mer än någonsin på sin grundläggande affärsidé: låna pengar till låg ränta och låna ut dem till högre ränta. Mellanskillnaden – det så kallade räntenettot – nådde i fjol en ny rekordnivå.
En förklaring är att bankerna ökat sina marginaler på bolån. Boräntan har höjts i flera omgångar under hösten och Riksbankens räntesänkning har inte fått genomslag. Bankerna finansierar sina bolån genom att låna pengar av varandra eller genom att ge ut bostadsobligationer. Bankernas påslag gentemot kunderna nådde rekordnivåer under hösten.
Samtidigt kan bankerna låna pengar billigt av allmänheten. Räntan på ett sparkonto utan begränsningar ligger i dag på under en procent. När krisen slog till i höstas flyttade oroliga bankkunder sina placeringar från fonder och aktier till bankkonton, vilket gynnade bankerna.
Bankerna tjänade alltså pengar på krisen.
Kunderna däremot brottas med ökade lånekostnader samtidigt som bankvinsterna stiger. Det har lett till att finansminister Anders Borg och finansmarknadsminister Peter Norman läxat upp bankerna och hotat med olika åtgärder – utan någon effekt. När Riksbanken strax före jul sänkte räntan från 2 till 1,75 procent svarade Swedbank med att sänka boräntan från 4,6 till 4, 45 procent. Trots det ligger boräntan fortfarande en procentenhet högre än vad den gjorde för ett år sedan.
När bankerna under hösten bättrat på marginalerna har de använt hårdare myndighetskrav som förevändning. De nya reglerna för att motverka framtida kriser tvingar bankerna att bygga upp större kapitalreserver och finansiera sig på längre sikt.
Trots att bankerna lägger fram resultat på rekordnivå är bankdirektörerna försiktiga, på gränsen till bistra i sina kommentarer. "Vi planerar för ett svagt scenario och fokuserar på kostnadsutvecklingen", skriver Swedbanks vd Michael Wolf i bokslutsrapporten.
Närmare tretusen jobb försvann från de svenska storbankerna i fjol och kostnadsjakten fortsätter. Handelsbanken var den enda av de fyra bankerna som ökade personalen, ett resultat av expansionen i Storbritannien.
Men gentemot aktieägarna har bankerna ett annat tonläge. I år delas drygt 25 miljarder ut till aktieägarna – även det en ny rekordnivå. Mest höjer Swedbank vars aktieägare kan se fram emot en fördubblad utdelning jämfört med i fjol.
Nordea är enda banken som sänker utdelningen. I år delas 9,5 miljarder ut, en sänkning med tio procent jämfört med i fjol. Sänkningen kan ses mot bakgrund av att svenska staten är storägare i Nordea. Regeringen vill se starkare svenska banker och har riktat kritik mot frikostiga aktieutdelningar. På fjolårets bolagsstämma i Nordea röstade staten mot en höjd utdelning.
Däremot tycks bankerna ha tagit åt sig av kritiken mot bonuskulturen. Tre av de fyra storbankerna har dragit ner på sina rörliga ersättningar. Bara Swedbank ökar bonusutbetalningarna men enligt koncernchefen Michael Wolf ska antalet anställda med rörliga ersättningar minska.


























