Vad är det för projekt som ni startar i mars?

- Det är ett väldigt stort projekt som ska handla om ett stort antal aspekter av korruption. Det övergripande syftet från EU-kommissionens sida som är finansiär, är ju så klart att det ska kunna bidra till att minska korruptionen inom EU och i EU:s medlemsländer, säger Andreas Bågenholm, doktor i statsvetenskap och som ska vara projektledare och arbeta med forskningsledaren professorn Bo Rothstein.

Projektet kallas Anticorrp – och det är QoG-institutet, Quality of Government, vid Göteborgs universitet som ska vara forskningsnavet. Upp till 60 forskare från 21 olika institutioner från 16 länder ska belysa korruptionen historiskt och hur det ser ut i dag på ett antal olika områden, och kunna komma fram till rekommendationer för en policy.

Varför valde EU-kommissionen just Göteborg som forskningsnav? Det kan ju uppfattas som ironiskt med tanke på mutskandalerna de senaste åren?

- Ja, det kan man ju möjligtvis tycka. Men jag tror att EU-kommissionen är tämligen ovetande om ganska begränsade korruptionsskandaler som finns här, i en internationell jämförelse. Det har absolut inomting med det att göra, utan vi har konkurrerat med ett antal stort forskningskonsortium om de här pengarna. Och vi är den största institutionen som håller på med korruption i Europa så att det var ganska logiskt att vi tar hand om detta administrativt.

Hur mycket pengar får ni?

- Det är åtta miljoner euro, 72-73 miljoner kronor som vi får från EU och sedan är det en del som är medfinansierat från respektive universitet så budgeten är på drygt 10 miljoner euro. Det är rätt mycket pengar.

Forskningsprojektet kommer att bedrivas tvärvetenskapligt där ett flertal olika institutioner kommer att medverka.

Vad kommer ni att lägga största tyngden vid?

- Det är inte helt klart ännu hur all forskningsprojekt kommer att utformas, men vi kommer att ha de ekonomiska aspekterna med. Framför allt när det handlar om EU:s bidragspolitik, strukturfonder och likande. En stor del av budgeten kommer att gå till en stor enkätundersökning där företag kommer att göra telefonintervjuer med kanske bortåt 50 000 respondenter i Europa där de får frågor kring den lokala servicen som sjukvård och skolor, hur man uppfattar graden av korruption och hur ofta man får betala en muta. Det kommer då att generera ett index på regional nivå hur väl regionerna fungerar och hur korrupta de är. Bara det projektet kommer att kosta cirka sju, åtta miljoner kronor, säger han.

Statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson gjorde en undersökning för SOM-institutet där han kom fram till att göteborgare och svenskar generellt sett väldigt lika varandra, förutom att göteborgarna var något mer accepterande mot att företagare kunde ge en ersättning till en tjänsteman i samband med en upphandling.

Varför tror du att det är så?

- Jag såg de siffrorna, men det var väldigt små skillnader, så jag tror att man ska ta det med en liten nypa salt. Jag har svårt att se att man i Göteborg skulle se mer välvilligt på den typen av handlande än i övriga delar av Sverige. Jag tror tvärtom. I samband med skandalerna uppdagats kommer göteborgarna snarare att bli mindre toleranta mot korruption. När det upptäcks att den finns i ens närhet och drabbar den egna kommunen eller regionen, tror jag att man går åt andra hållet och blir mindre tolerant mot den typen av beteenden.

Vilka specifika sektorer är drabbade av korruption mer än andra i Europa och Sverige?

- När man ser globalt så förekommer det ju mutor inom stora samhällssektorer, inom hälso- och sjukvård, att man behöver muta sin läkare eller sin lärare. På annat plan när det gäller tulltjänstemän och trafikpoliser. I Sverige förkommer inte mutor alls som ett korruptionsproblem, utan det har mer varit bestickning och gentjänster i samband med upphandlingar som har varit det stora problemet. Det finns nästan inga svenskar som säger att de har betalt en muta någon gång, medan det är ett ganska vanligt fenomen i länder i södra Europa som Rumänien och Bulgarien till exempel.

EU-kommissionären Cecilia Malmström har skrivit om att det finns uppgifter att korruptionen i Europa skulle motsvara lika mycket som EU:s hela budget?

- Det kan säkert stämma. Det är ett jätteproblem. Under väldigt lång tid så uppfattade man korruption som ett tredje världenproblem och att det inte var något som fanns i demokratiska länder. De senaste 20 åren har man börjat inse att korruption är ett allvarligt problem i gaska stor del av västvärlden också. Det är ett fåtal länder som är någorlunda förskonande från korruption. Och man har också börjat inse vidden av konsekvenserna av korruption på alla områden alltifrån budgetmässigt, ekonomiskt och till effekter på hälsa och sjukvård. Samtidigt är det väldigt svårt att redovisa exakta kostnader i och med att det inte är en officiell bransch, men det handlar om gigantiska belopp.