Öppet brev
om öppenhet
En öppen stad utvecklas bäst, skrev jag förra veckan. Sedan fick jag ett öppet brev.
Avsändaren var Johannes Åsberg som driver opinion om stadsbyggnad på bloggen Yimby (gbg.yimby.se).
Relaterat
Artikelbilder
Fakta
INSPEL: Mariah ben Salem Dynehäll
Verksamhetschef för Drivhuset i Göteborg. Hade tänkt sig att doktorera i arkeologi men blev unga entreprenörers bästa vän.
Per Bornstein
Arkitekt och formgivare. Ena halvan av arkitektkontoret Bornstein Lyckefors. Tycker mycket om Göteborg, i dubbel betydelse.
Jan Jörnmark
Fotograf, författare och docent i ekonomisk historia. Aktuell med boken Avgrunden. Samlar på övergivna platser och är oroad för att Göteborg kan bli en sådan
Artikelserie
- Kenny - fler artiklar
- Blodet borde ha sprutat 2012-05-06
- Nelly växer som en nysning 2012-05-13
- Göteborg sjunker mot botten 2012-04-29
- Stabilt som aprilvädret 2012-04-22
- Inte bättre förr 2012-04-15
- Snacka miljarder på middagen 2012-04-08
- Vi lägger oss i vinnarhålet 2012-04-01
- Medievärlden ett slagfält 2012-03-18
- Därför spricker drömmen 2012-03-11
- Tågdröm väcks till liv 2012-03-04
- Rensa upp i snårskogen 2012-02-26
- Kapp-Ahl och S i samma båt 2012-02-19
- "Heden ful och ödslig" 2012-02-12
- Hur kul är industrin? 2012-01-29
- Ingenjör på jobbintervju 2012-02-05
- Tio som inte heter Kronér 2012-01-22
- Vi speglar oss - ser Kronér 2012-01-15
- Skål för det nya årets alla löften! 2012-01-08
- Vi tjuvtittar i tomtens säck 2011-12-18
- Staden och konsumtionen 2011-12-04
- Ska det här vara framtiden? 2011-11-27
- Pyramider och skandaler 2011-11-20
- En bluesmans mörka tankar 2011-11-13
- Kina kan bygga spår i väst 2011-11-06
- Muller kring Saab 2011-10-30
- Vitsen med vd-bytet 2011-10-23
- Hur pessimistiska kan vi vara? 2011-10-16
- När blir allt snack verkstad? 2011-10-09
- Gnagande oro i Göteborg 2011-10-02
Det var ett väldigt snällt brev från Johannes. Öppet och vänligt.
Men när jag läste det slogs jag av att det finns en romantisk längtan till ett myllrande, basarliknande Göteborg i kontrast mot de miljöer som Yimby beskriver som misslyckat ödsliga – oftast Norra älvstranden.
Det är en dröm om människor, arbete, bostäder och butiker i en levande blandning. Men samhället har förändrats. Mjölkaffären på mammas gata har stängt.
Medelålders medelklass väljer radhus, jobbpendling och köpcentra, och går på restaurang inne i stan för att få lite omväxling.
En stilla undran är därför om Göteborg verkligen har vimmelunderlag för fler gator än krogtäta Linné och köpstråket från Nordstan till Kungsgatan. Brukar inte bakgatorna i blandstaden Vasa vara lika folktomma på kvällarna som de är på älvstranden?
Huvudet i sanden
Västeuropas politiker våndas inför det omöjliga vägvalet. Det är social oro, knäande banker och en skrämmande risk för europeisk hyperinflation efter en kraschad euro.
Men här hemma vill vi helst prata om hur bra allt är. I tisdags morse gick jag på "finansfrukost" med Göteborgs finanselit och fick mig till livs ett nästan osannolikt föredrag om ett fantastiskt läge för Västsverige.
Krisen beskrevs som isolerad till södra Europa. Här hemma snurrar hjulen. De negativa medierna överdriver!
Men det där var glädjesiffror från tredje kvartalet. Huvudet i sanden, brukar sådant kallas. I torsdags kom svart på vitt på hur allvarligt läget är för de länder som de västsvenska exportföretagen är helt beroende av.
På förmiddagen satt jag med Svenskt Näringslivs konjunkturexpert Göran Grahn. Diagram för diagram gick han igenom alla tecken på att svåra år väntar. Det börjar bli svårt att få tag på kapital – och i Göteborg har varslen redan börjat droppa in.
Till bilden hör förstås också att teknikarbetsgivarna och industrifacken just nu slåss om lönenivåerna.
Som Stålverk 80
På Yimbys blogg liknas nya färggranna teknikhuset Kuggen på Lindholmen vid Stålverk 80 (en symbol för statligt monumentalt misslyckande). "Svindyra och stendöda kreativa kluster" ställs mot livliga Victoriapassagen som beskrivs som "kvarter för innovation och entreprenörskap".
Men det finns antagligen ett värde i att företag av viss typ samlas på en liten yta nära en teknisk högskola.
Det blir en sorts förtätad myllrande forskningsbasar. Livlig och spännande på dagen – stilla som Sven Hultins gata i Johanneberg på kvällen.
MARIAH: Det ena behöver inte utesluta det andra. Göteborgs styrka är vimlet av de många, men det är lätt att gå vilse bland mångfalden. Det finns förslag om hur befintliga aktörer i ett kvarter kan kraftsamla tillsammans. Det är ett sätt att göra det tydligt och synligt att det är den stora bredden som är Göteborgs verkliga spets.
PER: Framtidens Göteborg behöver nog både myllrande långgator och passager – och Lindholmens företagskluster. Nyckeln är att koppla dem samman. Vår utmaning är att göra den mindre stadens förutsättningar till en fördel snarare än en begränsning".
UPP som en sol och ned som...
I valrörelsen förra året visade S i Göteborg upp sitt allra bästa exempel på hur man kan fixa jobb till ungdomar. Skrytprojektet UPP demonstrerades för medierna med partiledaren Mona Sahlin på plats.
Jag var där, och fick känslan av en exklusiv kravlös fritidsgård i alldeles för fina, för stora och för dyra lokaler i bästa cityläge. Det enda som saknades var arbetslösa ungdomar.
Det plöjdes ned mycket politisk prestige i UPP. Det här var det rödgrönt styrda Göteborgs smäll på regeringen Reinfeldts fingrar i den stora valfrågan ungdomsarbetslösheten.
Oppositionen hade inga invändningar. Sällan har väl sedan politisk aningslöshet skildrats så effektivt som i Daniel Olssons artiklar i GP.
Sista ordet
JAN: Det finns en romantik runt klusterbegreppet. Det finns en ännu större romantik runt orden design och media och prefixet grön. Vi låter Göteborg ha alla tänkbara kluster, när vi i verkligheten knappast kan vara världsledande på något. Vem vill erkänna att hans stad är en underleverantör av kunskap till Silicon Valley eller Milano?
