Formellt innebär beslutet att Riksgälden får i uppdrag att teckna tilläggsavtal till avtal avseende garanti för lån från Europeiska Investeringsbanken till Saab Automobile AB.

"Genom att staten släpper sina panter i fastighetsbolaget (och lånegarantierna sänks i motsvarande grad) får Saab Automobile möjlighet att avsluta den med köparna överenskomna försäljningen av en del av sitt fabriksfastighetsbolag.", skriver Näringsdepartementet i ett pressmeddelande.

– Det här räcker inte på sikt, men för stunden kan Saab betala sina underleverantörer, säger näringsminster Maud Olofsson i en kommentar till TT.

Inför beslutet har regeringen/Riksgälden enligt Olofsson gjort en undersökning för att försäkra sig om att det finns några som köper fastighetsbolaget, att Saab får några pengar och att staten fortfarande klarar sina säkerheter på EIB-lånen.

På en fråga från Sveriges radios P1 morgon gav Olofsson i dag också ett försök till svar på gåtan varför de inte kan ta sitt beslut om ett ja till Vladimir Antonov som ägare, för att sätta press på EIB att fatta ett positivt beslut.

- Det tror jag inte de uppfattar det som. Jag tror EIB och GM fattar själständiga beslut, svarade Olofsson.

Genom fastighetsaffären får Saab Automobile AB, in pengar som behövs för att klara av att starta fabriken på nytt.

Saab behövde godkännande av regeringen/Riksgälden och EIB, eftersom svenska staten gått i borgen för de EIB-lån Saab tagit.

Tidigare i veckan sade Riksgälden och EIB ja till en fastighetsförsäljning.

"Riksgäldens bedömning är att staten fortsatt har säkerheter som täcker de garantier som ställts ut, även utan pant i aktierna i det aktuella fastighetsbolaget. Riksgälden ser att det är möjligt för staten att släppa panterna i fastighetsbolaget Saab Automobile Property AB", skrev Riksgälden om sitt underlag till regeringen.

Den redan förberedda fastighetsaffären innebär att Saab säljer 50,1 procent av aktierna i sitt fastighetsbolag till ett fastighetskonsortium lett av initiativtagaren Hemfosa Fastigheter.

Om Saab vill sälja fler andelar blir det ingen fråga för staten, enligt Riksgäldens kommunikationschef Unni Jerndal.