Den starka ekonomiska utvecklingen får nu allt fler bedömare att skriva upp sina prognoser för 2011. Även i år väntas Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) växa med över 4 procent.

-Exakt var vi hamnar vet jag inte, för vi håller på med prognosarbetet. Men kanske hamnar vi nu över 4 procent i BNP-tillväxt, det skulle jag nästan gissa på, säger Mats Dillén, generaldirektör på statliga Konjunkturinstitutet (KI).

I sin konjunkturrapport i december förutspådde KI en tillväxt på 3,8 procent i år. Nästa rapport publiceras i slutet av mars.

Även regeringen gör en mer optimistisk bedömning av den ekonomiska utvecklingen. Finansminister Anders Borg (M) räknade när höstbudgeten lades fram med att BNP skulle växa med 3,7 procent 2011. Men gårdagens siffror från Statistiska centralbyrån (SCB), som visade att ekonomin expanderade med hela 7,3 procent under fjärde kvartalet i fjol, har fått honom att tänka om:

-Det här kommer säkert att påverka våra prognoser framåt, men det ska jag återkomma till i andra sammanhang, sade Borg inför riksdagens finansutskott på tisdagen.

För KI:s del är det inte BNP-statistiken som ligger bakom den mer positiva synen. Även om den var starkare än vad de flesta ekonomer räknar med så låg den helt i linje med institutets bedömning.

-Det som ger anledning till att vara lite mer optimistisk, det är snarast den statistik som har kommit in i år. Inte minst vår egen barometerundersökning, där vi ställer frågor till hushåll och företag, har sett väldigt stark ut, säger Mats Dillén och fortsätter: -Arbetsmarknaden går också starkare än vad vi räknade med. Vi har exempelvis sett en starkare sysselsättningstillväxt hittills i år, än vad som låg i vår tidigare prognos. Och anställningsplanerna är väldigt expansiva.

Även Swedbank lutar åt en upprevidering av sin BNP-prognos för 2011, som i den senaste konjunkturrapporten låg på 3,3 procent. Men till skillnad från kollegorna i SEB och Nordea tror chefsekonomen Cecilia Hermansson inte att tillväxten kommer att överstiga 4 procent.

-Vi har tagit tillbaka förlorad mark, och nu går vi in i en mer normal tillväxtsituation, säger Hermansson.

Den starka tillväxten under slutet av fjolåret beror delvis på ett uppdämt köpbehov, påpekar hon.

-Nu får vi en något högre inflation, till exempel i form av högre energipriser och annat, som kan göra att det blir lite mindre över för annan konsumtion.