Löneskillnader har minskat
Skillnaden mellan maktelitens inkomster och industriarbetaren minskade något under krisåren.
Relaterat
– Vi ser det som ett hack i kurvan. Elitens grundlöner har inte minskat, säger Ola Pettersson, LO-ekonom.
LO presenterar på måndagen en ny granskning om skillnader i inkomster mellan cirka 200 personer i den ekonomiska, demokratiska och byråkratiska eliten och industriarbetaren.
Rapporten för två år sedan visade att makteliten under 2007 hade inkomster som motsvarande 18 industriarbetarlöner. Den nya kartläggningen visar att skillnaden minskade till 17 industriarbetarlöner under 2008 och till 15 under 2009. Industriarbetarens genomsnittsinkomst på 298 600 kronor under 2009 står mot maktelitens genomsnitt på 4,6 miljoner kronor.
– Det är främst maktelitens kapitalinkomster i form av aktieutdelning och optioner som minskat. Det finns inga tecken på att skillnaderna i grundlön minskat, säger Ola Pettersson, LO-ekonom, inför dagens presentation av hela rapporten.
– Vi ser utvecklingen mer som ett hack i kurvan, en tillfällig effekt av finanskrisen, än en ny trend i inkomstutvecklingen mellan makteliten och industriarbetaren, säger Ola Pettersson.
Inkomstutvecklingen ska granskas varje år
LO har sedan 50-talet gjort motsvarande granskning av inkomstskillnaderna. Då var inkomstskillnaden elva månadslöner. 1980 nåddes ”lägstanotering” med en skillnad på fem månadslöner.
Därefter har skillnaderna hela tiden ökat, med ett ”hack” under it-krisen i början av 2000-talet. Störst skillnad nåddes just i kartläggningen för 2007: 18 industriarbetarlöner. Då noterades och tydligt skillnader inom eliten. De ledande personerna i de tio största riskkapitalbolagen hade i genomsnitt inkomster som motsvarande 95 industriarbetarlöner. Verkställande direktörer i näringslivet hade en genomsnittslön på 51 industriarbetarlöner.
Resultat av årets granskning får nu till följd att LO varje år ska granska inkomstutvecklingen mellan makteliten och industriarbetaren.
– Utvecklingen just nu är väldigt intressant, säger Ola Pettersson.
När den tidigare rapporten presenterades gladdes LO över att finansminister Anders Borg tydligt tog avstånd från bonuskulturen inom näringslivet. LO efterlyste samtidigt ett initiativ från Borg att samla berörda parter till samtal.
Bonuskulturen är just nu åter en mycket het fråga inom IF Metall. I ett brev nyligen till styrelserna för landets 24 ledande industriföretag, bland andra västsvenska AB Volvo, SKF, Volvo Personvagnar, Borealis och Autoliv, vill förbundet ha en redovisning av bonussystemen och fackbasen Stefan Löfven frågar styrelserna om de tänkt höja ”metallarbetarens löner lika mycket som de satsar på generösa bonusprogram till direktörerna”.
IF Metall har ännu inte redovisat eventuella svar från bolagsstyrelserna.





















