Sänkta kreditbetyg för Ungern
Relaterat
Artikelserie
- eurokris
- IMF vill se större krisfond i EU 2010-12-06
- "E-bonds skulle avhjälpa krisen" 2010-12-06
- Spanien vill inte ha hjälp 2010-12-06
En rad ungerska kreditbetyg sänks av Moody's Investor Service. De nya lägre betygen har negativa utsikter, vilket innebär att fler sänkningar kan bli aktuella inom en snar framtid.
Forinten föll på beskedet, som även lyfte priset för att försäkra sig mot att Ungern ställer in betalningarna på CDS-marknaden.
En försvagad statsfinansiell position och en stor risk för att Ungerns strukturella budgetunderskottet växer anges som skäl till sänkningarna.
Moody's varnade för sänkt betyg redan i somras, vilket gjorde att många bedömare hade räknat att det skulle komma ett besked i den riktningen.
Den negativa marknadsreaktionen kommer sedan sänkningen blivit såpass kraftig, med två steg på en gång, och att betygen trots detta har negativa utsikter.
Ett lägre kreditbetyg höjer generellt priset för länder eller företag att ta upp lån och kan, som i fallen Grekland och Irland, utestänga länder från den privata kreditmarknaden.
Det nya betyget ligger bara ett steg från så kallade skräpbetyg, som är en varningsflagga för att det är förenat med hög risk att investera i de berörda obligationerna. Betygsnivån ligger i linje med tidigare betygssänkningar från kreditvärderaren Standard & Poor's.
En framtida sänkning av Ungerns kreditbetyg till skräpnivå från någon av de ledande kreditvärderarna skulle kunna få stora konsekvenser, varnar Mats Olausson, chefstrateg på SEB:s avdelning för tillväxtmarknader.
-Skulle ett av ratinginstituten nedgradera ytterligare skulle pressen på ungerska finansiella tillgångar öka betydligt, säger han.Anledningen är att stora internationella investerare, som pensionsfonder, enligt sina riktlinjer inte får äga obligationer med så kallade skräpbetyg och alltså tvingas dumpa papprena.
-En del fonder har sådana instruktioner. För vissa av dem räcker det med att ett av ratinginstituten sänker betyget.För bara ett halvår sedan såg Ungern i vissa avseenden bättre ut än de flesta länder i regionen. Fyra års svångremspolitik hade bäddat för att Ungern skulle bli ett av få EU-länder som klarar taket för budgetunderskott i EU:s tillväxt och stabilitetspakt på 3 procent av BNP.
Sedan dess vindarna vänt på marknaden i Budapest. Det ungerska högerpartiet Fidesz, med premiärminister Viktor Orban, vann en jordskredsseger i parlamentsvalet i april. Den nya regeringen har sedan dess klippt banden till IMF och utlovat stora skattesänkningar för både företag och hushåll.
Målet om att hålla budgetunderskottet på 3 procent av BNP kvarstår dock.
-För att få ihop denna ekvation har man rullat tillbaka en långsiktigt mycket positiv pensionsreform, som sjösattes för tio år sedan, säger Mats Olausson.Det handlar om Ungerns system för att skapa ett privat pensionssparande ovanpå det allmänna pensionssystemet, med likheter till det svenska PPM-systemet, som skrotats.
-Kortsiktigt ger det stöd för att hålla ner budgetunderskottet. Men långsiktigt öppnar man upp ett hål.Sedan sommaren 2009 har Ungern klarat sina finansiella åtaganden utan IMF-stöd. Och nästa års budgetmål bör kunna nås, mycket tack vare tillskottet från den tillbakarullade pensionsreformen.
Men på längre sikt kan problem uppstå när statsskulden på cirka 80 procent av BNP ska rullas vidare, enligt Mats Olausson.
-Kostnaden för att rulla den stora skulden framåt kan på sikt bli väldigt hög om marknaden försämras, säger han.Mycket hänger på hur det går för krisländerna i eurozonen och om Portugal och Spanien följer Grekland och Irland och söker om stöd från EU och IMF för att klara finanserna. Då kan gränsen vara nådd även för Ungern.
-Då kommer man till en gräns där Ungern återigen måste vända sig till IMF och be om stöd. I det läget kommer IMF ställa hårdare villkor för stödet än i det program som Ungern valde att avbryta i somras.Ungerns regering har även fått kritik för att man börjat tumma på den ungerska centralbankens oberoende, enligt Mats Olausson.
Det handlar dels om att man flyttat hela utnämningsmakten av direktionen till parlamentet i Budapest, vilket direkt påverkar sammansättningen av direktionen och därmed vilken penningpolitik som kommer att föras.
Dessutom har regeringen föreslagit en höjning av inflationsmålet från 3,0 till 3,5 procent.
-De här sakerna sammantaget innebär att marknaden och ratinginstituten känner oro inför Ungerns ekonomisk-politiska ramverk.
