Borg skissar på ny räddningsfond
Relaterat
Direkt till börskurserna
Senaste Nytt Ekonomi
- 14:49
- Reinfeldt får 4 000 mer i månaden (Ekonomi)
- 13:23
- Stordalen shoppar fler hotell (Ekonomi)
- 12:54
- IMF: Spanien på väg ur recessionen (Ekonomi)
- 12:23
- G & L Beijer byter vd (Ekonomi)
- 12:18
- Västtrafik utgår från strejk i natt (Ekonomi)
- 12:16
- King kan börsnoteras i USA (Ekonomi)
- 12:05
- Många nya bolag till lillbörsen (Ekonomi)
- 11:48
- Statligt SAS-stöd hårdgranskas av EU (Ekonomi)
- 10:19
- Botten nådd för byggbolag (Ekonomi)
- 10:07
- "Efterfrågan på lyxbilar sjunker" (Ekonomi)
- 09:44
- Lööf ger löfte om miljonstöd (Ekonomi)
- 09:42
- Var tredje pension under fattiggräns (Ekonomi)
- 09:40
- SCB: 8,2 procent arbetslösa i maj (Ekonomi)
- 09:35
- Börsen fortfarande på minus (Ekonomi)
- 09:14
- EQT säljer tidskriftsjätte (Ekonomi)
Finansminister Anders Borg (M) tycker att EU ska använda sig av en väl beprövad miljömetod när unionens nya permanenta räddningsfond för krisande ekonomier utformas.
I ett brev till bland andra EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn och Europeiska centralbankens chef Jean-Claude Trichet skriver han att principen "förorenaren betalar" även kan användas i detta sammanhang.
En framtida räddningsfond ska diskuteras av EU:s finansministrar på onsdagen.
I fallet med en permanent räddningsfond är "förorenaren" länder som riskerar den finansiella stabiliteten. Borgs idé går därför ut på att avgifterna som ska betalas till fonden ska vara olika höga beroende på vilken risk ett land utsätter systemet för. Annars skulle länder som har ordning i sina statsfinanser, och som knappast kommer att behöva använda sig av fonden, få betala ett orimligt högt pris.
Om en hög statsskuld innebär högre avgift skulle det också finnas ett ekonomiskt incitament att hålla nere skulden, resonerar Borg.
EU-ledarna var på sitt senaste toppmöte överens om att det behövs vissa begränsade ändringar i EU:s fördrag om en permanent räddningsfond ska kunna inrättas under andra halvåret 2013. Borg tror att hans förslag skulle kunna rymmas i en sådan begränsad fördragsändring.
-Marknaden hade hoppats på ett konkret besked om finansiellt stöd till Irland. När det nu inte finns kommer oron att fortsätta. Marknaden gillar inte osäkerhet, säger Andreas Johnson, analytiker på SEB.
Han tror att det bara är en tidsfråga innan Irland kommer att be om hjälp från EU. Utvecklingen liknar den för Grekland i våras, men går snabbare.
-Irland har finansiering fram till mitten av 2011. Men trycket på Irland är hårt eftersom man fruktar spridningseffekter.
Det beror i sin tur på att osäkerheten driver upp lånekostnader också för de andra länderna, till exempel Portugal och Spanien, som också befinner sig i riskzonen.
Om finansminister Anders Borgs förslag om differentierade avgifter till EU:s stödfond, beroende på vilken risk ett land utsätter systemet för, säger Johnson:
-Rent spontant tycker jag att det verkar vara ett ganska vettigt förslag. Frågan är om han lyckas driva igenom det.
Storbritannien nämns som möjlig långivare om ett räddningspaket för Irland skulle behöva aktiveras, trots att landet inte ingår i eurosamarbetet. Men något svenskt deltagande är inte aktuellt.
-Just i dag är det inte aktuellt, säger finansminister Anders Borg (M) när han anländer till finansministermötet i Bryssel på onsdagsmorgonen. -Som det nu ser ut förs den här diskussionen helt i eurogruppen. Är det det som är grunden för diskussionerna är det också naturligt att det är de som bär det finansiella ansvaret för detta.
























