Borg skriver upp BNP-prognos
Regeringen skriver upp utsikterna för Sveriges ekonomi rejält. Nu räknar finansminister Anders Borg med en BNP-tillväxt i år på 4,5 procent.
Relaterat
I den förra prognosen från i juni spåddes en tillväxt på 3,3 procent.
För 2011 ligger den nya BNP-prognosen på 4,0 procent, jämfört med tidigare bedömning på 3,8 procent.
Som jämförelse spådde Riksbanken i slutet av juni en BNP-tillväxt i år på 3,8 procent och 3,6 procent nästa år. Konjunkturinstitutets senaste prognos, också den från i juni, talar om en tillväxt i år på 3,7 procent och 3,0 procent nästa år.
Arbetslösheten blir 8,5 procent 2010 och 8,0 procent 2011. Också det är bättre än regeringens tidigare prognos. Sysselsättningen stiger med 1,0 procent 2010 och 1,3 procent 2011.
”Tillväxten i BNP är hög men riskerna är dock stora, framför allt om man ser till vår omvärld där många länder har mycket stora bekymmer men sina offentliga finanser. Regeringen vill därför vara fortsatt försiktig. Att komma tillbaka till överskott är vår högsta prioritet för att kunna försvara Sverige mot nya hot”, säger Borg i ett pressmeddelande.
– Det är en ordentlig upprevidering vi gör, sade Borg på presskonferensen.
Borg betonade ändå att det finns risker.
– Vi har ändå allvarliga risker i ekonomin. Det gäller framför allt de statsfinansiella problemen i Sydeuropa och risken för en generell försvagning i omvärldskonjunkturen, framför allt i USA.
Enligt Borg riskerar oviljan att konsumera i USA att leda till en svagare efterfrågan i världsekonomin.
Borg varnar för att de statsfinansiella problemen leder till att återhämtningen i Sverige fördröjs, i värsta fall till att konjunkturen vänder nedåt igen. Regeringen bedömer nu att reformutrymmet för 2011 är drygt tio miljarder kronor.
”Ett större reformutrymme kan uppstå mot andra halvan av nästa mandatperiod”, skriver Borg.
”Givet osäkerheten om reformutrymmet bör vi endast presentera skapa förslag för 2011. De förslag som presenteras därutöver måste ses som reformambitioner som beror på om ett varaktigt reformutrymme faktiskt uppstår”, säger Borg enligt pressmeddelandet.
Borg pekar också ut fyra områden som är aktuella om reformutrymmet blir större. Ett första är att utveckla välfärden och minska effekterna av krisen. Jobbpolitiken bör också förstärkas samtidigt som Sverige ska rustas som kunskapsnation och klimathotet också ska mötas.
Det finns fortfarande ”allvarliga risker” för svensk ekonomi, sade Borg, trots att återhämtningen är både bred och kraftig.
– När man sagt det måste man förhålla sig med försiktighet till siffrorna. Det finns betydliga nedåtrisker, bland annat i Sydeuropa och i Irland.
Borg var tydlig med att göra åtskillnad på ambitioner och vallöften – alltså förslag som kan genomföras om ekonomin tillåter och löften som alliansen tänker genomföra, oavsett hur ekonomin utvecklas.
– Prognosen är så osäker på fyra års sikt att vi måste ha möjligheter att ändra oss när vi ser hur ekonomin utvecklas och vi måste vara noga med att hålla isär vad som är reformambitioner och vad som är vallöften, sade Borg.
Enligt Borgs beräkningar för de närmaste fyra åren kommer reformutrymmet ligga på ungefär 30–40 miljarder kronor, borträknat avsättningar för vissa utgifter. Hur dessa pengar ska fördelas och användas diskuteras enligt Borg inom regeringen.
– Vi förhandlar nu politiken. Det har gått bra, men i det ligger att det måste finnas en dragspelsmöjlighet och vi anser att dragspelsmöjligheten ska ligga på skattesidan.
– Om man ska sammanfatta läget nu så kan man säga att Sverige ligger i tätklungan, men vi har flera tunga etapper framför oss.
Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Thomas Östros anser att den nya prognosen verkar vara en rimlig bedömning av utvecklingen i den svenska ekonomin. Ekonomin är ”absolut” på väg åt rätt håll, säger han.
– Det som kommer att prägla valdebatten är vad utrymmet för reformer ska användas till, säger Östros.
Han bedömer att med den utveckling som förutspås så har Socialdemokraterna goda förutsättningar att, vid en valseger, klara hem löftet om att utjämna skillnaden i skatt mellan löntagare och pensionärer fram till 2014.
Östros vill dock inte säga något om vad de rödgröna vill använda de tio miljarderna som Anders Borg bedömer finns för 2011 till.
– Det återkommer vi till, säger han.
Östros säger att Sverige kommer att ha upplevt åtta år av ”jobbstopp” om den borgerliga regeringen vinner valet och Anders Borg får rätt i sina prognoser om arbetslöshetens utveckling.
– I slutet av mandatperioden kommer den att vara nere på samma nivå som 2006, säger Östros.
/TT























