Vad hände med... det smarta hemmet?
I början av 2000-talet pratade vi om de intelligenta hemmen. Sedan kom it-kraschen. gp.se kollar i veckan prylarna vi trodde vi glömt. Sista delen: Det smarta hemmet.
Relaterat
Artikelserie
- VAD HÄNDE MED...
- Vad hände med... bakmaskinen? 2010-07-29
- Vad hände med... maniklarna? 2010-07-28
- Vad hände med... Guntrum Riesling? 2010-07-27
- Vad hände med... Acqua Limone-tröjan? 2010-07-26
Våren 2001 skriver Vi i Villa om kylskåpet Screenfridge från Electrolux. En fantastisk apparat. Med hjälp av kylskåpet skulle vi kommunicera med omvärlden via mail och videomail, vi skulle surfa, kolla på teve och lyssna på radio. Kylskåpet skulle bli husets hjärna. Att komma hem skulle inom en snar framtid vara likvärdigt med att stiga in i en science fiction-film, enligt artikeln.
Alla pratade om det intelligenta hemmet.
Så kom it-kraschen. Snart var det smarta hemmet stendött. Redan 2002 ironiserade reklambyrån Garbergs över det intelligenta hemmet i en Ipren-reklam. En allvarlig mäklare visar upp ett hem utrustat med en snillrik brödrost (lägg in en salami, ut kommer en färdigrostad macka), en smart dammsugare och en kökssåg för kassler och fisk.
I dag, nästan tio år senare, är kylskåpet lika korkat som alltid.
Men det smarta hemmet är knappast passé. Det berättar Greger Sandström som började doktorera i ämnet 2001.
- Jag har varit med om en riktig resa. Från att alla pratade om smarta hem, till att intresset dog ut för att bli intressant igen.
I sin avhandling har Greger Sandström undersökt tre olika projekt. Ett av dem var en miljardsatsning från Ericsson och Electrolux, som i ett gemensamt bolag utvecklade ett avancerat system för flerbostadshus. I huset fanns olika typer av larm, meddelartjänster, elektroniska nycklar, de boende kunde få väderprognoser och boka tvättstugan - alltihop i samma system.
Det var frid fröjd i några år. Men ett avancerat system kräver support och service. Ericsson och Electrolux klarade inte av att upprätthålla servicen, och efter fem år byttes hela systemet ut.
- Hela smarta hus-hajpen kom precis i slutet av it-eran, då allting kraschade. Många fick se sitt kapital försvinna. Det är en sak att installera ett pilotprojekt, men det är en annan sak att få det att funka över tid, med en fungerande affärsmodell, säger Greger Sandström.
Men det finns bolag som överlevt. Greger Sandström framhåller Aptus i Göteborg som ett bra exempel.
- De har skapat ett riktigt bra passagesystem och öppnat upp sig mot flera leverantörer. För en fastighetsägare är det mycket säkrare, jämfört med att bara ha en leverantör.
Vad kommer vi att se framöver?
- Av de hus som jag tittade på, byggde sex på teknik som utvecklades redan under 70-talet, ett bussystem som heter KNX. Det är en robust teknik som utvecklats för kontorsfastigheter och jag har den själv i mitt eget hus.
Vad innebär det?
- Du kan till exempel gå hemifrån, trycka på en knapp och släcka hela bostaden. Det är väldigt bekvämt. Du väljer själv hur systemet ska jobba, till exempel att vissa lampor tänds när du kommer hem från jobbet.
Så det smarta hemmet är inte dött?
- Nej. Neej. Börjar man lyssna runt bland tillverkare hör man att det är på frammarsch.

























