Orkar vi jobba vidare efter 65?
Jobba efter 65? Nödvändigt, säger de flesta politiker. Orimligt, säger facket. Och arbetsgivarna gör inte mycket för att behålla de äldre medarbetarna.
Relaterat
Vi blir allt äldre och fler måste jobba längre för att betala för den välfärd vi vill ha. Men för att orka arbeta efter 65 års ålder behöver många anpassade arbetsuppgifter.
Exempelvis går stora grupper inom LO i förtidspension redan vid 62.
- Om man höjer pensionsåldern så betyder det bara att de går längre tid med förtidspension, för de är utslitna lik förbaskat, säger LO-ekonomen Mats Morin.
I det nya pensionssystemet är ersättningen nära kopplad till arbetslivets längd - ju fler arbetade år, desto bättre pension.
- Om man kopplar ett pensionssystem så tydligt till arbetslivets längd så måste man också ge förutsättningarna för att jobba längre, säger Mats Morin.
Ekonomiska följder
LO:s linje är stora satsningar på arbetsmiljö och vidareutbildning.
- Människor måste kunna byta arbetsuppgifter under sitt yrkesliv. Och det är bråttom. Just nu har man några år på sig innan det gamla ATP-systemet, om nio år, har fasats ut. Sedan blir det snabbt ett märkbart problem.
De som inte orkar förlänga sin livsarbetstid kommer att drabbas hårt ekonomiskt. Inte bara för att de har en kortare intjänandetid, utan också eftersom delningstalet för pensionen sätts efter folkgenomsnittets livsålder.
- Är man förtidspensionerad vid 62 har man också oftast en kortare livslängd, säger Mats Morin.
Akademikernas fackförbund Saco har en annan infallsvinkel. De var den enda organisationen på arbetsmarknaden som välkomnade beslutet att höja gränsen, för hur länge man har rätt att arbeta kvar, till 67 år.
- Vi skulle gärna se att den höjdes ytterligare, säger Gunnar Wetterberg, chef för Sacos samhällspolitiska avdelning.
Men Saco vill också, som LO, underlätta arbetsrotation så att man, även efter 50, kan byta arbetsplats och uppgift.
Hur ser då arbetsgivarna på frågan? Har de gjort något för att hålla kvar sina erfarnaste medarbetare?
Lisskulla Lindström, personaldirektör hos regionens största arbetsgivare - Göteborgs stad, är kluven i frågan. Hon vill både ta vara på de äldres kompetens och föryngra medarbetarstaben.
- Vi måste hitta en balans. Ungdomarna måste också få komma in på arbetsmarknaden, säger hon.
- Vi har haft en försöksverksamhet med delat ledarskap på chefsnivå för att göra det möjligt att stanna kvar ett tag till. Men vi har inte tagit fram speciella arbetsuppgifter för äldre. Vad vi vill ha en bra rörlighet så att vi kan ta vara på all kompetens i organisationen.
Inom Göteborgs stad är den genomsnittliga pensionsåldern idag 63,4 år. Trenden har varit stigande.
Vill ge mentorroll
Björn Sällström, personaldirektör hos Volvo personvagnar, förutser att företaget inom fem - tio år kommer att få svårt att rekrytera civilingenjörer.
- Antalet som utexamineras kommer att minska, säger Björn Sällström som tror att flexibla arbetstider kan vara ett sätt att locka äldre tjänstemän att stanna kvar.
- Det kan handla om dygns- och veckoarbetstider, men också längre ledigheter. På så vis får man en chans att trappa ner över litet längre tid, då man kanske kan dela med sig av sina kunskaper som mentor eller coach.
- Att tro att anställda, som jobbat ett helt liv inom produktionen, ska orka längre är däremot inte realistiskt, även om vi jobbar intensivt med arbetsmiljön. Vår grundförutsättning är att de ska klara av att jobba fram till 65. Men då måste det till både tekniska lösningar och arbetsrotation så att alla får arbetsuppgifter de kan klara av.
Den genomsnittliga pensionsåldern på Volvo Personvagnar är 62-63 år, något lägre på produktionssidan.























