– Det är ett problem som följer av segregation och sned inkomstfördelning, säger Ulla Björnberg, professor i sociologi på Göteborgs Universitet.

GP har, utifrån siffror från Försäkringskassan, kartlagt hur stor andel av föräldrapenningsdagarna som används av papporna i Göteborg.

Resultatet visar på stora skillnader inom staden vad gäller hur papporna utnyttjar föräldraledigheten. I församlingarna Björkekärr, Haga, Annedal, Oscar Fredrik och Älvsborg tas över en fjärdedel av föräldrapenningsdagarna ut av männen.

Bäst i staden på att ta pappaledigt är församlingarna Carl Johan, Masthugget och Björlanda på Hisingen. Där tar papporna ut 29 procent av alla föräldralediga dagar.

I Gunnared, Angered, Bergsjön och Kortedala tar männen ut minst andel, mellan 15 och 17 procent, av föräldraledigheten.

Ulla Björnberg har familje- och välfärdspolitik som specialområde. Enligt henne finns det många orsaker till de stora skillnaderna.

– Man vet generellt att utbildning ger en bättre delning av föräldraledighet. De centrala delarna har en högre utbildningsnivå, säger hon.

Hushållens ekonomi och löneskillnaderna mellan män och kvinnor är andra viktiga faktorer. I Gunnared tjänar en kvinna i snitt 76 procent av mannens lön, enligt statistik från 2008. Motsvarande siffra i Majorna är 85 procent. Det ekonomiska bortfallet blir därför betydligt mindre för pappalediga i Majorna. De stora undantagen är Askim och Älvsborg som har relativt hög pappaledighet trots att kvinnorna bara tjänar drygt 60 procent av männens lön. Det undantaget kan bero på att medelinkomsten i de stadsdelarna är så hög att familjerna klarar sig trots den minskade inkomsten.

Men det finns också mer svårmätbara och diffusa orsaker. Det finns tydliga skillnader mellan västra och östra centrum. I församlingarna Örgryte, Vasastan och Johanneberg tar papporna ut mindre än en fjärdedel av alla dagar. Men mellan östra och västra centrum finns inga större skillnader i utbildningsnivå och sysselsättningsgrad. I stället är det möjligt att pappaledigheten har blivit en statussymbol för män i till exempel Majorna.

– Så kan det säkert vara. Ju fler fäder som tar ut ledighet, desto fler hakar på. Det blir en kritisk massa. Jag jobbar i Haga och jag ser ofta män på caféer som kommer med barnvagnar tillsammans, säger Ulla Björnberg.

En annan orsak till skillnaderna inom centrala Göteborg är om papporna arbetar inom den offentliga sektorn eller den privata. 2007 arbetade 39 procent av alla i Majorna i den offentliga sektorn. Motsvarande siffra i stadsdelarna Örgryte och Centrum var då strax över 30 procent.

– Inom den offentliga sektorn så har man under lång tid kunnat vänja sig vid fenomenet föräldraledighet och anpassat sig efter det. Det har man däremot inte gjort inom den privata. Där vill man att männen som tar föräldraledigt gärna finns till hands ändå, säger Ulla Björnberg.

I hela Västra Götaland tar papporna ut 22,4 procent av föräldraledigheten. Siffran för hela Sverige är ungefär densamma.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) kommer varje år ut med ett pappaindex som visar att papporna tar ur mer och mer ledighet även om ökningen klingat av det senaste året. I nuvarande takt kommer det att dröja 51 år innan föräldrar delar helt lika på ledigheten.