Bolånetak från 1 oktober
Finansinspektionen har beslutat om ett allmänt råd att nya bolån inte bör överstiga 85 procent av marknadsvärdet.
Relaterat
De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2010.
I Sverige utgör bostadslånen den största delen av hushållens totala skuldsättning. För att öka konsumentskyddet och stävja en osund utveckling på kreditmarknaden inför FI nya regler från 1 oktober 2010.
Reglerna ska motverka att banker och andra kreditinstitut använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. Allt för hög skuldsättning gör låntagare sämre rustade för svängningar på bostadsmarknaden och ekonomin. De nya reglerna ska i stället öka incitamenten för hushåll att begränsa sina skulder och därmed skapa bättre skydd för framtiden.
De nya reglerna gäller enbart nya lån eller utökning av befintliga lån med bostad som pant. Omskrivning av befintliga lån eller nya krediter som ersätter tidigare som lämnats av ett annat företag omfattas inte, så länge krediten inte utökas.
FI bedömer att reglerna inte kommer att få några betydande priseffekter på bostadsmarknaden.
Flera av de remissinstanser som yttrat sig om förslaget om ett bolånetak har varit kritiska.
En av dem är statliga Riksgälden, med chefsekonom Lars Hörngren. Han menar att det viktiga är hur stora hushållens lån är, inte hur stor belåningsgraden är.
– Vi menar att grundproblemet är skuldsättning, inte pantsättning. Det är ett svårt problem att komma åt, och man kommer i princip inte åt det med den här åtgärden, säger Hörngren.
– Några kanske kommer att låna mindre, men andra kommer att låna lika mycket och får då betala mer. Så effekten på konsumentskyddet är i så motto oklar.
Även Mats Torstendahl, chef för SEB:s kontorsrörelse, hör till bolånetakets kritiker.
– Vi förstår vad syftet är, att det inte ska bli en överbelåning eller en bubbla i systemet, och det har vi sympati för. Men vi tycker att det finns andra, bättre vägar att gå.
– Man hade kunnat uppnå samma syfte genom att till exempel införa ett amorteringskrav på bottenlån.
Liksom många andra anser Torstendahl att bolånetaket främst riskerar att drabba förstagångsköpare i storstadsområden, som inte har tillräckligt stora kontantinsatser.
– Det är få förunnat att ha 300 000–400 000 kronor på banken, konstaterar han.
– Det finns också all anledning att vara bekymrad över att det kan växa fram en kreditmarknad som riktar sig till den här typen av kunder, där man lånar ut det här som blancokredit i stället.
