Kapaciteten i den svenska torskfiskeflottan i Västerhavet kommer att minska med en fjärdedel när 24 trålare skrotas inom några månader.

Ändå är det långt mindre än vad Fiskeriverket ville skrota.

-Men det är ändå ingen tvekan om att det här kommer att öka lönsamheten i den flotta som blir kvar, säger Axel Wenblad, verkets generaldirektör.

Nu har Fiskeriverket avslutat sin skrotningskampanj för Västerhavet (Nordsjön, Kattegatt och Skagerrak). Verket är överens om skrotning med ägarna till 24 trålare, som står för en fjärdedel av kapaciteten i Västerhavet. Ägarna får totalt 97 miljoner kronor av staten och EU för att skrota fartygen.

Av de 24 trålarna har 15 hemmahamn i Västra Götaland och resten i Halland. Villkoren är att fartygen ska skrotas senast ett halvår efter Fiskeriverkets beslut - vilket i de flesta fall handlar om september.

Ville kapa hälften

Verket vill göra det svenska fisket mer miljövänligt, rationellt och lönsamt. I flera år har EU sänkt torskfiskekvoterna i Västerhavet. Dessutom har fiskefria zoner inrättats för att skydda torskbeståndet.

Följden är att Fiskeriverket sett en långsiktig överkapacitet på 50 procent i den svenska torskfiskeflottan i Västerhavet. Därför har verket tidigare föreslagit att cirka 50 procent av flottan skulle skrotas till 2015.

Nej från EU-kommissionen

Verket fick också in hela 45 ansökningar om skrotning. Men i slutänden blev det alltså bara avtal om 24 trålare. En av orsakerna är att EU-kommissionen inte fullt ut godkänt verkets plan, säger Wenblad.

-Det rörde planerna på att omfördela pengar från andra områden till skrotning.

Efter att ansökningarna kommit in har verket också fört enskilda förhandlingar med alla ägare till trålarna. Det är inte alltid parterna kunnat enas.

-Fiskaren vill ju ha så bra betalt som möjligt. Det är upp till oss att lägga ett bud, men upp till fiskaren att acceptera det, säger Wenblad.