"Låginkomsttagare gynnas på lång sikt" Pensionärer och kvinnor får mer i vår.
De med högst inkomst har gynnats mest av alliansens politik. Men finansminister Anders Borg (m) hävdar att effekterna på lång sikt gynnar låginkomsttagare och kvinnor.
Relaterat
De med lägre inkomster och kvinnor gynnas av regeringens ekonomiska vårproposition som kommer nästa vecka, hävdade finansminister Anders Borg vid en pressträff.
Orsaken är de redan aviserade förslagen om höjt grundavdrag för pensionärer och ökat flerbarnstillägg. De fördelningspolitiska effekterna av regeringens politik över hela mandatperioden visar att de fyra tiondelarna med högst inkomst i befolkningen gynnats mest på kort sikt. De har en årsinkomst på över 284 000 kronor.
Borg vill däremot helst tala om de långsiktiga effekterna och hävdar att åtgärderna då gynnar de med lägst inkomst på grund av regeringens arbetslinje.
– Vi måste väga in de långsiktiga effekterna när vi ska bedöma hur fördelningspolitiken slår, sade Borg.
Han redovisade även bedömningar av jobbskatteavdragets effekter och uppgav att det leder till mellan 80 000 och 100 000 fler jobb på årsbasis skapas.
Finansministern ville med sitt seminarium visa på hur regeringens politik för fler i arbete minskar klyftorna. Men frågorna kom att handla mest om hans egna tabeller som visade på att det är de fyra högsta inkomstgrupperna som fått ut mest på sin disponibla inkomst.
– Vi har en sammanpressad inkomststruktur. Tjänar man 20 000 till 25 000 kronor så räknas man som höginkomsttagare. De stora effekterna på sikt ligger i att fler låginkomsttagare kommer in på arbetsmarknaden eller går från halvtid till heltid. Gör vi en samlad bedömning av hela politiken så har den väldigt positiva effekter på arbetslinjen, sade Anders Borg.
Men frågorna återkom till hans egna tabeller.
– I de här tabellerna räknas man som sagt som höginkomsttagare om man tjänar mellan 20 000 och 25 000 kronor. Jag tror att de flesta betraktar det som en rätt normal inkomst. Sen är det viktigt att vi på sikt får in alla människor så att de har tillgång till arbetsmarknaden. Annars får vi inkomstskillnader som är stora och avgörande.
– Vi kan konstatera att i Sverige har inkomstskillnaderna inte ökat under senare år, vilket har hävdats i debatten, utan tvärtom har de minskat och vi har den minsta inkomstspridningen i världen alltjämt. Så vi har gjort politiska åtgärder som har haft olika effekter, men samlat har inkomstspridningen minskat, sade Borg.
De senaste 20 åren har inkomstskillnaderna ökat såväl internationellt som i Sverige.
– Vårt mål är ju att föra en politik som minskar skillnaderna med satsning på arbete, kunskap i skolan och kvalitet i välfärden. Då kan vi klara en långsiktigt hållbar minskning av skillnaderna, sade Borg.
Hans tabeller visade också att män under mandatperioden fått ökade disponibla inkomster jämfört med kvinnor.
– Som en direkt följd av de samlade åtgärder vi gör så ser vi att fördelningen är väldigt jämn, därför att sysselsättningsökningen av de åtgärder vi gör ligger framför allt på kvinnor.
(TT)
