Hur ser läget ut i avtalsrörelsen?

- Det kärvar rejält och strejker på flera avtalsområden kan inte uteslutas. Arbetsgivarna kanske också funderar på lockouter av anställda. Inte sedan krisåren i början av 90-talet står parterna inom industrin så nära en konflikt. Under de senaste fyra avtalsrörelserna har fack och arbetsgivare ganska smärtfritt träffat treåriga avtal, med konjunkturen och ekonomin i ryggen. Nu är det krisåren som präglar avtalsrörelsen.

Vilka är de stora stridsfrågorna?

- Pengar och bemanning av arbetsplatserna, arbetsgivarnas krav på ökad flexibilitet i bemanningen för att minska kostnaderna.

- Fackförbund inom industrin, som förhandlar för 500 000 anställda, har sagt nej till två förslag på lönehöjningar. Buden har kommit från de opartiska ordföranden (opo) som sedan 1 mars leder förhandlingarna inom industrin. Arbetsgivarsidan var splittrad till senaste budet som skulle ge lönehöjningar på 0,7 procent från 1 juli i år och gälla i nio månader. Teknikföretagen, där de stora industriföretagen Volvo Personavagnar, AB Volvo och SKF ingår, tyckte budet var bra och sade ja. Facken tyckte att budet var en "provokation" och ställde budet mot utgångskravet 2,6 procent från 1 april och ett år framåt.

Den stora stötestenen i förhandlingarna?

- Såsom avtalsrörelsen utvecklats är tvisten om bemanning den riktigt stora stötesten. LO-facken kräver gemensamt att inhyrning av personal inte får ske så länge det finns uppsagd personal med återanställningrätt. Enligt lagen om anställningsskydd har alla som blivit uppsagda återanställningsrätt under nio månader. Efter krisens massuppsägningar har tiotusentals anställda förtursrätt nu när det börjar vända uppåt. Men på vissa företag har förtursrätten inget värde.

- Det finns nu flera exempel på arbetsgivare som "rundar" las genom att hyra in personal i stället för att återanställa uppsagda. Det finns även exempel på företag som sagt upp personal men ett urval av de uppsagda återkommer direkt via bemanningsföretag. IF Metall har sagt att det inte blir något avtal utan att bemanningsfrågan är löst. Arbetsgivarna inom industrin har hittills sagt nej till kravet. Enbart tvisten kring denna fråga kan leda till strejk.

Vilka lönepåslag är uppe till diskussion?

- Det blir sannolikt svårare att mobilisera till strejk i lönefrågan. Lönebudet på 0,7 procent skulle inte ge mycket i plånboken. LO-fackens utgångskrav på 2,6 procent betyder cirka 600 kronor mer i lön per månad för en industriarbetare. Om det blir 1,3 procent är skillnaden 300 kronor. Det kostar också att strejka. Fem karensdagarna i strejkersättningen betyder ett inkomstbortfall och ersättningen är 80 procent av lönen.

Blir det ett bud i helgen?

- Med största sannolikhet kommer ett nytt avtalsbud till parterna inom industrin under helgen. Efter en tid med mycket låsta positioner och högt tonläge gäller det nu för parterna och opo att hitta en kompromiss där alla känner sig som vinnare, eller i alla fall inte som stor förlorare.

- Hittar man ingen lösning kan man förvänta sig stridsvarsel under början av nästa vecka. Avtalen och fredsplikten upphör den 1 april och strejkvarsel ska läggas sju arbetsdagar innan en konflikt inleds.

- Även parterna inom handeln ska försöka nå en uppgörelse och här förhandlar arbetsgivaren för att undvika en konflikt under påsken. Här finns fler knutar än bemanningsfrågan att lösa. I de närmast eviga frågorna om minimilöner och heltider står parterna mycket långt ifrån varandra.