– Det är uppenbart att man är orolig, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

Han bedömer att de svenska fastighetspriserna är ett orosmoln för Riksbanken. Och att det är ett skäl till att banken nu tillsätter en utredning om riskerna på den svenska bostadsmarknaden.

Bland annat ska Riksbanken:

+ Undersöka vilka risker som uppstår när andelen hushåll med lån till rörlig ränta ökar.

+ Utreda vilka händelser som skulle kunna utlösa ett fall i bostadspriser och vilka konsekvenser det skulle kunna få för samhällsekonomin, penningpolitiken, de finansiella marknaderna och den finansiella stabiliteten.

– Det ryms inom det penningpolitiska ramverket att de ska ta hänsyn till sådana här faktorer i räntebesluten. Så bostadsmarknaden kan få betydelse, det är en faktor som kan påverka besluten på marginalen, säger Isaksson.

Ingen bubbla

Utredningen ska också gälla marknaden för kommersiella fastigheter. Men Riksbanken ser ingen bostadsbubbla i Sverige, åtminstone inte ännu.

– Hittills har vi inte gjort bedömningen att det finns någon bubbla på bostadsmarknaden. Vi är inte oroliga i dagsläget utan vi tittar på det här på sikt. Och på längre sikt kan det finnas risker så nu vill vi ta ett brett grepp, säger Mattias Persson, chef för Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet.

Riksbanken har inte heller bedömt hushållens växande skuldbörda som ett akut problem. Men även där finns det frågetecken för framtiden, anser Persson.

– Ser man internationellt så ser man att det här kan ha betydelse. Och då ska man nu se brett på Sverige och se på alla möjligheter, lyfta på alla stenar och se vad det kan få för konsekvenser på sikt, säger Persson.

Ett verktyg

Ett av Riksbankens problem är att den bara har ett verktyg, räntan, och den kan inte användas för att lösa alla problem. Räntan ska hålla prisökningarna på rätt nivå, men kanske finns det andra verktyg om bostadspriserna rusar iväg på ett sätt som Riksbanken tycker är riskfyllt.

– Ser man internationellt finns det andra verktyg som myndigheter använder, till exempel belåningsgrader. Det finns till exempel centralbanker i Asien där man använder det som instrument, säger Persson.

Den praktiska innebörden är att centralbanken eller någon annan finansiell myndighet sätter gränser för hur hög andel av bostadskostnaden som banken får låna ut. Utredningen ska vara klar i januari nästa år.