Leverantörer varslar
På måndagen kom de första varslen, som en direkt följd av GM:s beslut att lägga ner Saab.
287 personer mister jobben inom IAC, fastighetsskötsel och reklambranschen.
Relaterat
Artikelserie
- Saab-affären
- Spykers vd i möte med facken på Saab 2009-12-22
- 542 miljoner i stöd vid Saabdöd 2009-12-21
- Miljardär bakom nytt Spykerbud 2009-12-22
- "Det är mycket att reda ut" 2009-12-21
- GM granskar budet 2009-12-20
- Försäljning stoppades i sista stund 2009-12-19
- Får gå efter 35 år på Saab 2009-12-19
- Trollhättan måste tänka nytt 2009-12-19
- Småföretagen faller med Saab 2009-12-19
- Bilepok går i graven 2009-12-18
- Drabbad av nedläggningen 2009-12-18
- "Det blir svårt för alla" 2009-12-18
- GM bär tungt ansvar 2009-12-18
- Olofsson: GM har inte tagit sitt ansvar 2009-12-18
- Ovisst för Saabägare 2009-12-18
- "Rysk delägare stjälpte Saab-affär" 2009-12-18
- Merbanco vill köpa Saab 2009-12-21
På eftermiddagen kom Saab-leverantören IAC:s väntade varsel. Det omfattar 159 personer, av vilka 76 är metallare. I Färgelanda berörs 99 anställda totalt, i Skara 34, i Trollhättan 14 och i Göteborg 12 anställda.
Enligt företaget kommer varslet att läggas efter årsskiftet och de fackliga förhandlingarna att starta i januari.
IAC, som tillverkar instrumentpaneler, aviserade också att man ska göra en utvärdering av hela verksamheten, "för att på sikt säkra sysselsättningen i det svenska bolaget". Enligt ett pressmeddelande ska detta förslag presenteras inom kort.
Först ut med ett varsel i går var reklambyrån Lowe Brindfors som måste göra sig av med 25 av 130 anställda, som följd av att GM lägger ner Saab, som är en av byråns största kunder.
Premier Manufacturing Support Services, som sköter underhåll och fastighetsförvaltning på Saabfabriken i Trollhättan, varslade senare 103 av 200 anställda.
Övriga Saab-leverantörer verkade avvakta klarare besked om framtiden.
På tjänstekonsultföretaget RLE International, med 30 anställda, funderar vd Lars Söder över många frågor: Vad är en planerad nedläggning? Vilka delar blir kvar?
- Hur det påverkar oss i dag vet vi inte. Funderar gör man alltid, men vi har inte varslat än. Jag har pratat med flera andra leverantörer till Saab i dag som också avvaktar.
Han påpekar att näringsminister Maud Olofsson sitter i Stockholm och pratar om hur man ska rädda 3 000 jobb på Saab.
- Men alla underleverantörer då? Vi är många, många fler. Sen vet vi inte hur det slår mot systemunderleverantörer och materialleverantörer. Det kommer väl i steg två.
Svenåke Berglie, vd för leverantörernas branschorganisation, FKG, väntar sig fler varsel de närmsta dagarna.
- Det utgår jag ifrån, varför vänta?
Det senaste året har varslen fördelats med 15 000 på fordonstillverkarsidan och drygt 22 000 leverantörsledet.
- Om Saab stänger ner kan du räkna med att det blir 2 000–3 000 på leverantörssidan.
Men många har väl krisavtal med inskrivet varselstopp?
- Får man inte börja varsla kan det hända värre saker med konkursliknande situationer. I och med att det redan varslats så mycket folk, så är du ner på personer med väldigt lång uppsägningstid. Det gör att du kommer ha kostnader långt efter att du inte har några intäkter, säger Berglie.
Och för tillverkningsleverantörerna finns det ett annat stort problem som väntar, tror han: När Saab lägger ner kommer många leverantörer stå kvar med dyra lager av råmaterial, halv- och helfabrikat, bara ämnat för Saab.
- Jag tycker det är självklart att GM tar de kostnaderna, om de ska göra en kontrollerad likvidation. Moraliskt måste de det. Leverantörerna har ingen möjlighet att ta det, för det rör sig om väldigt mycket pengar.
- Jag har redan lyft frågan indirekt med regeringen. De måste ta upp det här. Och det finns några saker regeringen kunde gjort och fortfarande kan göra för att underlätta, säger Berglie.
Han påpekar att banksystemen fortfarande inte fungerar. Det är svårt att få låna.
Med 18 konkurser och nio rekonstruktioner bland medlemsföretagen hade han framförallt velat se ett utökat uppdrag för Almi och att regeringen i höstbudgeten förlängt möjligheten att skjuta på skatteinbetalningarna.
- Det hade varit en lindring för många företag. Det groteska är att volymerna börjar öka nu och då behöver du mer kapital. Får du inte låna är det svårt att vara med på uppgången. Men regeringen kan väl ändra sig de med.





























