Skatteverket kräver 135 miljoner
Skatteverket kräver 135 miljoner kronor av telekomkoncernen IDT, med svenskt kontor i Lerum. IDT har sålt telefonkort för 450 miljoner kronor utan att betala moms.
Relaterat
Fakta
Telefonkorten
I flera europeiska länder säljer IDT-koncernen telefonkort av typen "calling cards". Korten gör det möjligt för kunden att ringa billiga telefonsamtal utomlands i det fasta telefonnätet.
Varken IDT-Sverige eller IDT-Irland tillhandahåller teletrafik. Rätten att utnyttja telefonnät i olika länder köps in från leverantörer av ett IDT-företag i USA.
IDT-Sverige har uppgiften att hitta nya distributörer av telefonkorten i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Distributörerna blir ett led mellan IDT-företagen och butikerna som säljer korten till privatpersoner.
Från USA till Nääs
Det irländska företaget Inter Direct Tel Limited (IDT-IE) ingår i en företagsgrupp som leds av amerikanska IDT Corporation med huvudkontor i Newark, USA.
IDT-företag finns i ett stort antal länder i Europa. IDT Europe har sitt huvudkontor i London.
IDT Inter Direct Tel Sweden (IDT-SE) är ett helägt dotterbolag till IDT Europe BVBA, som ingår i samma företagsgrupp.
IDT-SE har sedan 2004 sitt kontor i Nääs fabriker, Lerums kommun, och under de aktuella åren för revision har man haft tre anställda.
I centrum för hela skattehärvan finns försäljningen av telefonkort från 2004 och fram till mitten av 2008. Telefonkorten gör det möjligt att ringa billigt till utlandet.
Skatteverket i Göteborg har nystat upp härvan, som är en av de större inom ramen för Skatteverkets projekt mot ekonomisk brottslighet, efter en "överraskningsrevision" i augusti 2008. Handlingar på IDT:s kontor vid Nääs fabriker beslagtogs.
Slutresultatet av revisionen är skattekrav på 135 miljoner kronor mot IDT:s irländska bolag.
Enligt Skatteverket tyder allt på att IDT medvetet försökt undgå beskattning och tillsammans med distributörerna medverkat i ett upplägg för att kringgå beskattning av telefonkorten. Skattesmitningen har varit en förutsättning för de stora försäljningsvolymerna, prissättningen, av telefonkort i Sverige.
"Förhållandet får anses anmärkningsvärt", summerar Skatteverket som nu processar i länsrätten.
Mellan de inblandade länderna, Sverige och Irland, finns delade meningar om i vilket land internationella telefonkort ska beskattas. Skatten ska utgå på själva tjänsten som finns i telefonkortet. Det avgörande för att skatten i detta fall, enligt Skatteverket, ska betalas i Sverige är att IDT-Irland är fast etablerat i Sverige genom IDT-Sverige i Lerum.
Det är IDT-Sverige som skött det praktiska arbetet med distributörerna och förhandlat om priserna, rabatten, de ska få vid köpet. Under åren har IDT-Sverige sålt telefonkort för 450 miljoner kronor till distributörerna men kortens verkliga värde, "face-value", för slutkunden har varit cirka 660 miljoner kronor.
Samtidigt är det IDK-Irland som skrivit de slutliga avtalen med distributörerna. Men Skatteverket anser att IDK-Sverige har haft en avgörande betydelse för att telefonitjänsterna ska kunna omsättas i Sverige. Under den skatterättsliga processen har IDK-Irland haft en annan uppfattning och hela tiden bestridit att man ska betala skatt i Sverige.
Utöver de skatterättsliga tvisterna kring telefonkorten och etableringsland, bygger Skatteverket sin bevisning på att IDT-Irland "medvetet och systematiskt anlitat oseriösa distributörer" som varken redovisat moms eller någon omsättning för handeln med telefonkort.
