Havremjölk kan bli exportsuccé
Svensk havremjölk har chans att bli en storsäljare. Landskronaföretaget Oatly satsar i Kina.
Oatlys laktosfria mjölk dricks nu av 500 skolbarn i Beijing som, i likhet med de flesta länders befolkningar, oftast inte tål vanlig komjölk.
De 500 barnen ingår i en klinisk studie som görs av kinesiska hälsovårdsmyndigheten i samarbete med Lunds universitet.
Studien syftar till att avgöra om havremjölken är ett fullgott alternativ till komjölk.
För det svenska företaget Oatly skulle ett godkännande kunna öppna en enorm marknad.
- Kinesiska regimen vill att alla barn i Kina ska dricka 2,5 deciliter mjölk i skolan varje dag. Mjölken ger, bland annat, d-vitamin och kalcium, det senare är viktigt för växten. Men kampanjen har inte fått genomslag ute i skolorna. Ett av skälen är att många kinesiska barn är laktosintoleranta, förklarar Jan Johansson, vd på Oatly.
I själva verket är större delen av jordens befolkning laktosintolerant.
- Det är bara i Norden och vissa andra länder med hårt klimat, som befolkningen tvingats lära sig dricka komjölk för att överleva vintrarna, säger Jan Johansson.
Den studie som nu görs i Kina har kommit halvvägs.
En första studie, som omfattande 250 barn blev färdig i somras. Efter ett års havremjölksdrickande mättes, bland annat, hur väl d-vitamin och kalcium tagits upp. Resultaten jämfördes med prover från en kontrollgrupp med lika många barn som inte druckit havremjölken.
I en andra studie ingår 250 nya skolbarn som dagligen under ett år ska få järnberikad havremjölk att dricka.
Om hälsovårdsmyndigheten kommer fram till att Oatlys havremjölk är en fullgod ersättning för komjölken, öppnas en ofattbart stor marknad för det Landskronabaserade företaget, som för övrigt växt mycket snabbt sedan det startades 1994.
Lundaforskaren Rickard Öste utvecklade havredrycken i slutet av 1980-talet. Han startade företaget och finns ännu kvar som utvecklingsledare och en av huvudägarna.
Idag säljs Oatlys laktosfria mejeriprodukter i 20 länder. Huvudmarknaderna är Sverige, Finland och England, årsomsättningen 160 miljoner kronor.
Med Kina som ny stor marknad skulle den siffran snabbt förändras.
- För oss är det här en fantastisk möjlighet, säger Jan Johansson om det kinesiska projektet, innan han avslutar samtalet för att gå ut och ta emot en 30-mannagrupp från EU, Jordbruksverket och Livsmedelsverket som kommit för att titta på fabriken där den svenska exportsuccén produceras.

























