Analys: Få tror bubblan spricker
Flera analytiker har efter sommaren vänt på kurvorna i sina bostadsprognoser. Det är svårare att hitta någon som varnar för ett prisfall och sprickande bostadsbubbla.
Relaterat
För den som ska köpa bostad, bedöma vad man ska betala och vad man klarar av att betala är framtiden oerhört svårbedömd.
Till och med mäklarna, som ofta ser positivt på sin egen bransch, väntade sig en stillastående marknad under hösten. Men priserna har stigit.
Hushållen, köparna och säljarna, tror nu på ännu större värdeökning nästa år.
Bland ekonomer, professorer och mäklare har många trott benhårt på prisnedgång, frågan har varit när den ska ske.
Några har lika benhårt hävdat att marknaden inte alls är övervärderad.
Nu har de flesta tippat över till prisökningssidan.
SBAB, Nordea, SEB och Swedbank trodde alla på prisfall på 10-15 procent under 2009-2010. Nu talar de istället om prisökning eller åtminstone stiltje det närmaste året.
Förklaringen som ges är att räntesänkningarna har gett större effekter än vad man räknat med. Och att det finns en övertro på att arbetslöshet och lågkonjunktur påverkar priserna neråt.
På SBAB väntar man sig priser "omkring de här nivåerna", åtminstone två år framåt.
En vanlig brasklapp i prognoserna är dock att Riksbanken kan höja räntan snabbare och kraftigare än den aviserat, samtidigt som arbetslösheten fortsätter stiga.
Då ligger bostadsmarknaden risigt till. Enligt Bengt Hansson på Bostadskreditnämnden, kan det leda till ett dramatiskt prisfall på 3-4 procent på ett år.
Detta regeringens expertorgan hör till de som håller fast vid och tar för givet att bopriserna måste falla, enda osäkerheten är om det sker om ett eller om fem år.
De jämför Sverige globalt och menar att vi inte är unika. Huspriserna har stigit med 145 procent under den starka konjunkturen 1995-2007. Nu har den gått in i baksmälla och då är det inte rimligt att bopriserna i Sverige skulle ligga kvar på en höga nivån, när motsvarande bubblor spruckit i USA, Spanien, Danmark och Storbritannien.
Bengt Hansson påminner också om 80-talet "som knappt någon kommer i håg i dag".
Då låg priserna stilla i fem år, men sjönk realt med 15 procent. Om konjunkturen ligger stilla i fem år och Riksbanken levererar en inflation på två procent kan vi uppleva det igen.
En del ekonomer, professorer och mäklare avfärdar detta prisfallsmantra som struntprat.
De mest extrema säger att vi inte kan få någon prisbubbla i Sverige, eftersom det byggs för lite. Vi har inte lyckats bygga bort bostadsbristen på 50 år och krisen gjorde dessutom att bostadsbyggandet tvärstannade och kom ännu mer på efterkälken.
Efterfrågan, särskilt i storstäderna, är större än tillgången, kommer så förbli, och gapet lär till och med öka de kommande åren, lyder resonemanget.
Att staten sedan i somras börjat stimulera bostadsbyggandet med nya kreditgarantier påverkar inte prisbilden neråt eftersom det handlar om så låga nivåer.
Den bubbla som alla däremot är beredda att ta på allvar är lånebubblan. Svenska folket har ökat sin skuldsättning med 50 miljarder bara över sommaren. De flesta har tagit sina lån med rörlig ränta och den kommer höjas. Det kommer slå hårt mot de som köpt för dyrt, för att de tycker att de har råd, i dag.
Men än är vi inte där.
Krissignaler om att fler villaägare hamnar hos kronofogden och att exekutiva auktioner ökar är inget som oroar experterna. För även om ökningen är stor handlar det om ett marginellt antal av alla 3 miljoner bostadsägare.
Några personliga masskonkurser är inte att vänta. Erfarenheten från 90-talet säger också att det bara var ett fåtal hushåll med vanliga lån som tvingades lämna tillbaka nycklarna till banken.
Men om ett år sticks nålen i ränteballongen, om två år har reporäntan sexdubblats om man får tro Riskbankens räntebana. Då kommer många som vant sig vid stora marginaler, tvingas leva ett knaprare liv.
Men Riksbanken kan lyfta nålen redan på sitt möte i veckan, för att sedan sticka ner den till våren och då börja knapra på husägarnas marginaler, innan bubblan blivit sprängfylld.
