Datastrul för 40 miljarder
Kostnaden för havererade it-system, sjukskriven personal och spilltid och krångel med dataprogram kostar svenska företag minst 40 miljarder kronor om året.
Relaterat
- Användandet av it och datasystem är väldigt bra och har bidragit till mycket positivt. Men det finns också jättelika problem och kostnader, som man borde kunna undvika genom att arbeta på ett annat sätt vid införandet av it, säger Bengt Sandblad, professor i människa-dator interaktion, på Uppsala universitet.
Uppsala universitet har länge hållit på med it-forskning inom industri, sjukvård, administration, statliga verk och myndigheter och undersöker hur bra it-system fungerar och vad man kan göra för att får dem att fungera bättre.
Däri ingår också att titta på företagens och myndigheters it-kostnader.
- En orsak är att utvecklingsarbetet och införandet av it ofta är väldigt ineffektivt, säger Bengt Sandblad, och hänvisar till amerikanska undersökningar, som också motsvarar svenska förhållanden.
De visar att 25 procent av alla större it-utvecklingsprojekt havererar fullständigt, cirka 50 procent blir klart försenade. De tar oftast dubbelt så lång tid att införa och har dubbelt så hög kostnad i snitt.
- Detta kostar Sverige betydligt mer än över tio miljarder kronor om året, det är pengar i sjön när it-projekten havererar, konstaterar han.
En annan post är arbetsmiljöproblemen med fysiska och psykiska belastningar med dåligt utformade arbetsplatser och hög stress, som leder till sjukskrivningar och att personalen presterar sämre.
- De här problemen är mer generella och leder till kostnader för samhället i storleksordningen tio miljarder kronor om året, förmodligen är de ännu högre, säger han.
Men den riktigt stora kostnaden för företag och myndigheter finner man i ineffektiv it-utveckling, som leder till att personalen måste göra sitt arbete på ett krångligt och omständigt sätt. Istället för att gå rakt på arbetsuppgiften, kanske man måste klicka sig igenom 20 steg för att kunna sätta igång. Vi jagar runt i systemen på information och klistrar kom-ihåg-lappar på monitorerna.
- Dessutom går det långsamt, och man har långa svarstider. Det hakar upp sig och man vet inte vad som hänt. Och då måste man ringa för att få hjälp. Allt detta har med användbarheten i systemen att göra, och här talar vi om kostnader som lågt räknat är flera tiotals miljarder kronor om året, säger Bengt Sandblad.
- Det finns skattningar som visar att man förlorar fem procent av den arbetstid som man jobbar mot datorn. Det tror jag är väldigt lågt räknat, säger han.
För den som arbetar åtta timmar om dagen vid datorn blir det två timmar i veckan.
- Jag tycker att det har varit för lite initiativ från arbetsgivarhåll i de här frågorna. Vi har gjort enorma rationaliseringar i produktion på verkstadsgolven. Och det finns en enorm potential att effektivisera tjänstemännens arbetsmiljö och få den mindre stressig och ha väl fungerande verktyg, säger Björn Hammar, rådgivare i arbetsmiljöfrågor på Teknikföretagen.
Han berömmer TCO och LO som arbetat aktivt dataproblematiken, och konstaterar att företag och myndigheter har mycket pengar att vinna på såväl bättre införande av it-system som att personalen skulle må bättre.
- Detta är ett angeläget område. Vi måste ju vara konkurrenskraftiga och effektiva och det är en nödvändighet att också se över tjänstesektorn. Frågan är hur mycket man kan standardisera systemen utan att det hämmar utvecklingen. Det är en svår nöt att knäcka, säger Björn Hammar.


































