"Kvinnor diskrimineras på SVT"
Kvinnliga medarbetare anklagar SVT:s Uppdrag granskning för diskriminering. Medieforskaren Monika Djerf-Pierre är inte förvånad.
Relaterat
- De här problemen återkommer hela tiden i mediebranschen. Det är inget unikt för Sveriges Television. Men vissa arbetsplatser präglas mer av "machokultur " än andra.
Tidskriften Scoop har intervjuat 20 kvinnor, nuvarande och före detta medarbetare på Uppdrag granskning.
70 procent av de svarande berättar om en hierarkisk manlig kultur och svårigheter att få igenom idéer. Följden har blivit att många kvinnliga journalister valt att byta arbetsplats.
"Bryter ner människor"
Reportern Ulla Danné kom till Uppdrag granskning 2004, efter att ha fått både Guldspaden och Stora journalistpriset. Ett år senare lämnade hon redaktionen - besviken och förbannad.
- Jag förstår inte det produktiva i att bryta ner människor. Kvinnornas idéer och arbetsinsatser värderades lägre. Jag har aldrig varit med om något liknande.
Monika Djerf-Pierre, verksam vid Göteborgs universitet, djupintervjuade 30-talet medarbetare på SVT:s nyhetsredaktioner inför forskningsprojektet "Kvinnors villkor i journalistiken" som publicerades 2004. Intervjupersonerna var både kvinnor och män, när det gäller den förstnämnda gruppen var upplevelserna av diskriminering inte ovanligt.
Individualistisk kultur
Enligt Djerf-Pierre handlar det ofta om subtila saker, till exempel att de egna arbetsinsatserna inte får samma bekräftelse som männens.
Varför kommer sådan massiv kritik mot just Uppdrag granskning?
- Svårt att säga, men vissa redaktioner som håller på med granskande journalistik kan präglas av en ganska manlig, tuff och individualistisk kultur. I dessa sammanhang kan det vara svårt för kvinnor att komma in. Men jag är ändå förvånad över kritiken, SVT har ett stort tryck på sig att arbeta för jämställdhet.
Enligt Monika Djerf-Pierre brukar diskriminering bli ett tydligare problem när till exempel konkurrensen mellan journalisterna ökar, på grund av tidspress eller det allmänna arbetsklimatet.
Då blir det mindre fokus på jämställdhetsarbete.
- Det tyder på en viss ambivalens, medierna har själva en föreställning om att vara så progressiva och jämställda, men i verkligheten är det lätt att man glömmer bort arbetet med genusfrågor.
Tillsätter expert
Nils Hanson, projektledare för Uppdrag granskning, menar att redaktionen tar kritiken på största allvar.
- Vi kommer att tillsätta en särskild jämställdhetsexpert som ska undersöka hur stort problemet är, och titta på vad vi ska göra åt det.
Tidskriften Scoop har intervjuat 20 kvinnor, nuvarande och före detta medarbetare på Uppdrag granskning.
70 procent av de svarande berättar om en hierarkisk manlig kultur och svårigheter att få igenom idéer. Följden har blivit att många kvinnliga journalister valt att byta arbetsplats.
"Bryter ner människor"
Reportern Ulla Danné kom till Uppdrag granskning 2004, efter att ha fått både Guldspaden och Stora journalistpriset. Ett år senare lämnade hon redaktionen - besviken och förbannad.
- Jag förstår inte det produktiva i att bryta ner människor. Kvinnornas idéer och arbetsinsatser värderades lägre. Jag har aldrig varit med om något liknande.
Monika Djerf-Pierre, verksam vid Göteborgs universitet, djupintervjuade 30-talet medarbetare på SVT:s nyhetsredaktioner inför forskningsprojektet "Kvinnors villkor i journalistiken" som publicerades 2004. Intervjupersonerna var både kvinnor och män, när det gäller den förstnämnda gruppen var upplevelserna av diskriminering inte ovanligt.
Individualistisk kultur
Enligt Djerf-Pierre handlar det ofta om subtila saker, till exempel att de egna arbetsinsatserna inte får samma bekräftelse som männens.
Varför kommer sådan massiv kritik mot just Uppdrag granskning?
- Svårt att säga, men vissa redaktioner som håller på med granskande journalistik kan präglas av en ganska manlig, tuff och individualistisk kultur. I dessa sammanhang kan det vara svårt för kvinnor att komma in. Men jag är ändå förvånad över kritiken, SVT har ett stort tryck på sig att arbeta för jämställdhet.
Enligt Monika Djerf-Pierre brukar diskriminering bli ett tydligare problem när till exempel konkurrensen mellan journalisterna ökar, på grund av tidspress eller det allmänna arbetsklimatet.
Då blir det mindre fokus på jämställdhetsarbete.
- Det tyder på en viss ambivalens, medierna har själva en föreställning om att vara så progressiva och jämställda, men i verkligheten är det lätt att man glömmer bort arbetet med genusfrågor.
Tillsätter expert
Nils Hanson, projektledare för Uppdrag granskning, menar att redaktionen tar kritiken på största allvar.
- Vi kommer att tillsätta en särskild jämställdhetsexpert som ska undersöka hur stort problemet är, och titta på vad vi ska göra åt det.
