Nordea kunde ha varit noggrannare när Takilant, Telia Soneras mutbrottsmisstänkta partner med kopplingar till Uzbekistans diktator, skulle öppna sitt konto.

Nu ser banken över sina rutiner.

-Vi kunde säkert ha gjort det här bättre. Det är klart, när vi ser tillbaka på detta, skulle vi ha gjort en djupare utredning. Men jag kan inte säga hur det kunde hända, säger Nordeas vd Christian Clausen.

Enligt honom ser banken nu över sina rutiner för hur man granskar kunder. Kontot, med motsvarande cirka 200 miljoner kronor, är fryst av domstol.

TT: Borde det inte ha ringt varningsklockor när det kom in så stora belopp?

-Detta är inte stora belopp. Vi har inlåningskonton där det kommer in miljarder kronor varje dag. Det är fullt normalt.

Något regelbrott från Nordeas sida vill Clausen inte kännas vid.

-Vi gjorde vad vi skulle. Vi har gjort en "due diligence" (förhandsgranskning). Vi gjorde det när vi öppnade kontot, då vi identifierade kontots fullmaktshavare. Vi såg pass och så vidare, säger han.

Enligt Clausen har Nordea samarbetat fullt ut med polis och myndigheter i fallet. Takilants konto i Nordea spärrades enligt honom av banken på eget initiativ och den rapporterade självmant till polisen om kontot.

I övrigt vill Clausen inte kommentera fallet. Han hänvisar till banksekretessen och den pågående brottsutredningen.

-Vi har lämnat all relevant information till polisen och myndigheterna och vi har inget mer att säga.

Uzbeken Alisher Ergashev, som enligt Nordea företräder Takilant, släpptes för en vecka sedan mot borgen i Schweiz, där han satt häktad misstänkt för penningtvätt i en besläktad utredning. Information från en välplacerad källa till TT bekräftar tidigare medieuppgifter om att Ergashev lyckats fly till Uzbekistan. Han driver företag med diktatorsdottern Gulnara Karimova.