I ljusa, luftiga lokaler i Lindome ligger moderbolaget Sten Davidsson som importerar och exporterar kött. Precis utanför finns stora ängar där kor betar under somrarna. Men det är inte de korna som hamnar i de påsar med kvalitetskött som levereras hem till kunderna via internetshoppen Meat the world. I dem finns faktiskt inget svenskt kött över huvud taget.

– Det här med närproducerat är i ropet nu, och det finns ju fördelar med det. Men vi vill hellre köpa kött från länder där djuren kan gå ute hela året. Dessutom är det ofta mer miljövänligt eftersom vi har så få slakterier kvar i Sverige att även det ”närproducerade” kan ha åkt långt, säger Sten Davidssons vd Karsten Davidsson.

Sten Davidsson AB importerar ”findelarna” på olika djur: oxfilé, entrecote och biff, och exporterar delarna som svenskar inte längre äter: inälvor, lever, kokkött och ben, till länder i Mellanöstern och Asien. Enligt Karsten Davidsson så måste man byta på detta sätt eftersom det vore vansinne att föda upp så många djur som behövs för att tillgodose svenskarnas behov av filé och biff, för att sedan slänga resten av djuret. Trots att man kan ana en trend med långkok och att äta hela djuret tror han att efterfrågan på biff och filé kommer att fortsätta vara stor.

– Långkok kan man hålla på med om man är hemmafru. Är man två heltidsarbetande så vill man de flesta dagar i veckan ha något som tar tre minuter på varje sida i stekpannan. Snabbt och smidigt är också filosofin bakom satsningen på Meat the world. Där kan man klicka hem nötkött, gris, fågel och vilt och få det hem till dörren. Internethandeln har funnits sedan 2010 och nästa år hoppas de gå med vinst, enligt Malin Carlberg som är ansvarig för satsningen.

– Vi har fått väldigt mycket positiv respons från kunder. En del säger att det är det godaste kött de har ätit, säger hon.

Mathandel på nätet har hittills inte varit lika framgångsrik som annan e-handel. Bara knappt en procent av dagligvaruhandeln sker där, enligt en rapport från Svensk distanshandel. Av den totala ­e-handeln utgör mat bara drygt fem procent. Som främsta anledning till att man inte vill handla mat över nätet anges att man vill se maten själv, enligt rapporten. Malin Carlberg har förståelse för den känslan, men menar att många ändå inte vet vad de ska titta efter när det gäller kött.

– Det finns en stor okunskap. Man tycker att det där köttet som ligger i ett tråg och har behandlats med gas ser gott ut för att det är så rött. Många är också rädda för ben och fett.

Fett kan man inte vara rädd för om man ska äta företagets Wagyu­kött, som är fullständigt marmorerat med fett. Wagyu kallas köttet från den japanska koras, som är världsberömd för sitt möra kött. Om djuren är födda och uppväxta i provinsen Kobe i Japan får köttet lov att kallas Kobekött, men om levande avelsdjur av rasen exporteras utanför Japan så kallas det för Wagyu.

Meat the world importerar köttet från USA, men marknadsför det med ”Kobe” eftersom det är samma kött, och Kobebiff är det begrepp som blivit känt i folkmun. I denna mun lär den dock inte hamna särskilt ofta, med ett kilopris på över tusen kronor.

– Det är ett väldigt gott kött som kan vara kul att prova. Men inget man köper varje dag precis, säger Malin Carlberg.

Annars är affärsidén att erbjuda kött som vanligt folk har råd med, men som normalt bara säljs till restauranger. Idén föddes efter att i flera år ha försökt sälja in kvalitetsköttet till de stora matkedjorna.

– De är en av våra stora kundgrupper, men vårt finaste kött tar de inte in. De är i första hand intresserade av lågpris. Det tyckte vi var märkligt när det ändå finns ett så stort matintresse hos dagens kunder, säger Karsten Davidsson.