– Om tio år skall vi ha fördubblat antalet containrar som går in och ut ur hamnen, säger Magnus Kårestedt, vd för Göteborgs Hamn.

Nu passerar ungefär 900 000 containrar om året genom hamnområdet – det vill säga närmare två containrar per minut.

– Så hamnen är ett väldigt stort godsnav för hela Sverige. Vi kan knapra marknadsandelar från andra svenska hamnar. Säkert också få hit mer från norska lastägare. Men den stora potentialen ligger på andra sidan Östersjön, säger Kårestedt.

Den största investeringen framöver blir i Energihamnen (tidigare Oljehamnen). Totalt 2,2 miljarder inom fem år, varav Göteborgs Hamn svarar för en tredjedel.

Om tre år tvingar nya EU-regler ned de tillåtna svavelutsläppen i Engelska kanalen, Nordsjön och Östersjön. Från dagens 1 viktprocent till 0,1 viktprocent. Alltså, exit för dagens bunkerolja i Nordeuropa.

– Hittills har redare sagt att det inte finns möjligheter att tanka annat än olja. Hamnarna svarar att det inte finns någon efterfrågan på annat än olja.

– Det har blivit ett Moment 22, ingenting blir gjort. Nu sätter vi igång, säger Magnus Kårestedt.

Swedegas, nederländska Vopak och Göteborgs Hamn planerar gemensamt för en hamn för flytande naturgas i stället för bunkerolja.

Först skall de tre undersöka förutsättningarna att bygga lager, kajer samt skaffa bunkerfartyg för flytande naturgas (LNG). Investeringarna i terminalen beräknas till en miljard kronor. Göteborgs Hamn bidrag blir bland annat kajer och tillfarter.

– Vi har krokat arm med hamnen i Rotterdam för att ta fram teknik och logistiska lösningar. Göteborg skall vara en av de första hamnarna som är beredd när efterfrågan ökar, säger han.

Hamnen är på jakt efter fler linjer för att nå en fördubbling av containertrafiken till dryga 1,6 miljoner 20-fotscontainrar. Högt upp på listan står en direktlinje till Sydamerika.

– Vi konkurrerar med Rotterdam och de andra stora nordeuropeiska hamnarna, för att få hit fler direktlinjer. Skall vi locka hit de stora rederierna måste vi samla godsvolymerna hit. Industrin uppmanar oss ständigt att fixa fler direktlinjer, säger Kårestedt.

Senare i höst reser hamnledningen till Tokyo och Seoul för att diskutera med rederier och industrin där.

– Det är rätt tillfälle att jaga nya direktlinjer under en lågkonjunktur. Rederierna har mindre att göra. De letar därför nya affärsmöjligheter. I högkonjunkturer har de fullt upp och inte lika angelägna att lyssna, säger Magnus Kårestedt.

Den stora tillväxtpotentialen är Baltikum och regionen kring St Petersburg.

– Hamnarna på andra sidan Östersjön är intresserade. Stora containerfartyg går mycket ogärna in till hamnarna i Östersjön. Återstår att övertyga rederier om direktanlöp till Göteborg, där godset kan lastas om på feederfartyg österut. Det borde locka till fler direktanlöp till Göteborg från transatlantiska destinationer, säger Magnus Kårestedt.