Dagens fem AP-fonder bör slås ihop till tre, med en gemensam administration samlad i en ny myndighet, Pensionsreservsstyrelsen. Det förslaget får regeringen på tisdagen från utredaren Mats Langensjö.

Han skriver på DN-Debatt att fonderna i dag är omoderna och präglas av ett föråldrat synsätt på kapitalförvaltning och styrning.

Konsultfirman Ernst & Young beräknar att ineffektiv struktur på tio år kostat 80 miljarder kronor i möjlig utebliven avkastning.

Utredaren föreslår att en ny myndighet inrättas, Pensionsreservsstyrelsen, med uppdraget att förvalta och administrera pensionsreserven. Inom myndigheten ska tre oberoende fondstyrelser skapas för att förvalta kapitalet. Målet blir att maximera avkastningen inom den risknivå som myndigheten fastställer.

"Att skapa en bättre styrmodell för förvaltningen samt att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan ägare och förvaltare av kapitalet har varit central för utredningen", skriver Langensjö i ett pressmeddelande.

Utredningen ogillar bland annat dagens modell där AP-fonderna sätter sina egna mål som de sedan förvaltar utifrån. Enligt Langensjö har detta lett till "betydande kostnader för pensionssystemet" i termer av utebliven avkastning.

"Nuvarande kvantitativa placeringsregler kom till i en tid med andra marknadsförutsättningar. I dag motverkar de sitt ursprungliga syfte, att begränsa riskerna i förvaltningen vilket är en betydande kostnad för nuvarande och framtida pensionärer", skriver han.

Utredningens syftet var att effektivisera pensionsfondernas förvaltning, till nytta för såväl dagens som framtida pensionärer.

"Det är min förhoppning att många med mig nu tar del av utredningens förslag och att vi får en bred och saklig diskussion i denna komplexa fråga som berör så många", säger finansmarknadsminister Peter Norman (M) i en kort kommentar till förslaget som presenterades i dag.