Att allt färre elever söker sig till gymnasieskolans yrkesprogram, som inte ger högskolebehörighet, ser inte Jan Björklund som ett problem i sig. Han hävdar att nedgången på tekniska yrkesprogram, beror på att det istället skett en motsvarande ökning på de nya teknik- och ekonomiprogrammen.

- Jag ser inte detta som ett problem. Det finns ingen anledning till oro, tvärtom blir det så att ett antal yrkeskategorier nu blir mer välutbildade när de ska ut på arbetsmarknaden, sade utbildningsminister Jan Björklund (fp), vid en presskonferens på måndagen.

Det stora problemet han ser inom gymnasieskolans yrkesprogram är vård- och omsorgsprogrammet.

- Behovet av personal inom vård- och omsorg är mycket större än vad den här utbildningen ger i elever varje år. Det här är problemet, här behövs åtgärder, sade Jan Björklund, medan han visade upp en brant nedåtlutande graf över andel studerande som går på vård- och omsorgsprogrammet.

Han påpekade att han är medveten om att examen inte är det avgörande för att lösa arbetskraftsbristen i vården.

- Om hälso- och sjukvården inte är en tillräckligt attraktiv arbetsgivare påverkar det ungdomarnas val mycket mer än hur utbildningen är upplagd. Ändå tror jag att utbildningen kan målinriktas mer och göras mer attraktiv.

Regeringen tillsätter nu en utredning för att förbättra attraktionskraften för gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram.

Utredningen ska titta på två åtgärder:

* att införa en särskild yrkesexamen för undersköterskor

* införa en inriktning mot sjuksköterska, då det sker en stor överströmning från undersköterskeyrket till sjuksköterskeutbildning i dag.