Det går inte att veckohandla för en familj i handelns röriga diverseaffärer. Men med planerade storköp av förbrukningsvaror går det att spara tusenlappar per år.

När kunderna ändå är där passar många på att göra spontaninköp av udda produkter som bara finns i små tillfälliga kvantiteter. Det är svårt att stå emot en fin pryl som bara kostar några tior – som på bästa fyndloppisen.

Går att tjäna pengar

Med smarta inköp går det att tjäna goda pengar, även för den här typen av handlare. Varje vara behöver inte ha så hög marginal. Det är volymerna som gör det.

Det är ett skäl till att det alltid dyker upp nya aktörer i en del av handeln som säljer bra, även när traditionella handlare har det besvärlig.

De har butiker med begagnad inredning, nästan inga anställda och gör en grej i reklamen av att servicegraden är låg. Men de säljer välkända varumärken.

Ett annat skäl är att det alltid finns överskott av alla sorters varor ute på vägarna. Det kan vara ett varulager som en konkursförvaltare slumpar bort, eftersom det är dyrare att köpa transport av hela rasket till soptippen.

Snokar upp restlager

- Men det är nog också vanligt att den traditionella handeln köper in lite mer än vad som går åt. De tänker att det är bättre att ta i lite för mycket än att stå utan varor. Ibland kanske någon som lagt en beställning ångrar sig. Då kan överskottet säljas i andra kanaler, säger Johan Hagberg, forskare på Centre for Retailing vid Handelshögskolan i Göteborg, och specialiserad på handelns utveckling.

Överskottet skapar en marknad i flera led. Agenter som är experter på att snoka upp restlager blir länken mellan tillverkare, grossister och butiker som profilerar sig som överskottbolag.

Inköpspriset förhandlas för varje parti som är till salu. Den handlare som har bäst koll på sina egna marginaler och konkurrenternas priser kan göra den snabbaste och bästa affären.

Kvalitet till lågpris

Med allt större fokusering på priset blir samtidigt kunderna alltmer kräsna. Det förväntar sig både kvalitet, kända varumärken – och lågpris.

- Tidigare har lågpris varit förknippat med lägre kvalitet. Men nu trycker man på i marknadsföringen att det är samma typ av varor och att det bara är priset som skiljer.

Men lågprismarknaderna är också ett naturligt inslag i handelns egen utvecklingscykel, enligt Johan Hagberg.

Det är inget nytt fenomen att nya butiker slår sig in på marknaden som extremt lågpris, för att när de blir etablerade med större volymer höja sin standard och klättra högre upp på statustrappan.

Historiska exempel

De blir butikskedjor, breddar sortimentet, byter ut den begagnade inredningen mot en ny och flottare, plockar in pallar och packlådor på lagret och skaffar sig fasta leverantörer.

Här i Göteborg har både klädkedjan Kapp-Ahl och elektronikhandeln Siba historiskt haft en sådan utveckling.

- Som konsument får man förväntningar på vad som skall finnas att köpa i butiken. Annars åker man inte dit, säger Johan Hagberg som pekar på Sveriges största lågprisprofilerade butik, Gekås i Ullared, som ett bra exempel på att affärsmodellen förändrades när kunderna blev fler.

- De har kommit upp i så stora volymer att de inte skulle kunna klara av att tillgodose sina kunder med den typen av partiuppköp som de en gång startade med. Nu måste de göra sina inköp från leverantörer med mer långsiktiga samarbeten.

Har breddat sortimentet

Två aktuella exempel på liknande utveckling är Rusta och ÖoB, vars logga en gång i tiden stod för Överskottsbolaget.

Båda kedjorna är fortfarande lågprisprofilerade, men de har breddat sortimentet, skaffat sig centrallager, egna varumärken och direkta inköpskanaler från producenterna i Asien och har ägare med en offensiv etableringsstrategi.

Nya varuhus startas i snabb takt runt hela landet.

Men det betyder också att de lämnar ett hål efter sig, för nya uppstickare som jagar överskottspartier och ger sig in i priskriget.