Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Att ta till vara på kläder man inte längre vill ha kan skapa julglädje åt andra. Arkivbild

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Återvunnet plagg – inte alls helt återvunnet

Det återvunna plagget har utsetts till Årets julklapp. Julklappshandlaren som köper en sådan tröja kan dock inte räkna med att plagget är helt återvunnet. Tvärtom behövs i många fall fortfarande ny bomull för att säkra upp kvalitén.

"En ny tidsanda där nya affärsmodeller och tekniska innovationer föds och tillsammans skapar en mer hållbar konsumtion". Med de orden motiverade HUI Research varför återvunna klädesplagg är Året julklapp.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Men verkligheten är mer komplicerad än så och klädbranschen brottas med utmaningar hur man ska kunna ställa om textilindustrin till att bli mera cirkulär.

- För att kunna skala upp andelen av återvunna material behövs innovation och ny teknologi där man kan återvinna alla stora typer av fibrer till en produkt som är likvärdig med jungfruligt material och har samma kvalité, säger Cecilia Strömblad–Brännsten, miljöchef vid H&M-gruppen till TT.

Materialet avgör

I nuläget är det nämligen helt avgörande vilken typ av material det handlar om för hur stor andel av den där julklappströjan som faktiskt består av återvunnet material. Detta då återvinningsteknologin sker så kallat mekaniskt, det vill säga att fibrerna rivs sönder och ny bomull måste tillsättas för att man ska kunna säkerställa kvalitén i nya plagg.

- När det kommer till naturliga fibrer som bomull har vi satt en gräns på 20–30 procent återvunnet material och i vissa fall 50 procent. När det gäller ull kan vi däremot ha mellan 50–70 procent, säger Cecilia Strömblad–Brännsten.

H&M har satt upp en vision om att 2030 ska alla material vara återvunna eller på annat sätt hållbara. I nuläget är det dock endast en procent av materialen som används som är återvunna.

- Det är en alldeles för liten del tyvärr men det är något vi vill förändra och därför investerar vi i textilinnovation.

En annan stor aktör inom klädbranschen är Kappahl där man sedan 2015 tagit emot återvunna plagg.

- En liten del av plagg går att göra till nya textilier, andra blir till exempel stoppning i flygplansstolar, säger kommunikationschefen Charlotte Högberg.

Kundernas ansvar

Precis som H&M lyfter Charlotte Högberg utmaningen med att kunna ta tillvara på klädesplagg men också konsumenternas eget ansvar.

- Den stora utmaningen är ju att människor faktiskt lämnar in sina kläder för återvinning och inte slänger dem i soporna, säger hon.

Såväl Kappahl som H&M har nu en ersättningsmodell för de kunder som lämnar in plagg. Kritiker skulle då kunna hävda att detta i stället bidrar till ytterligare konsumtion och motverkar själva syftet. Cecilia Strömblad–Brännsten, menar att det ska ses på ett annat sätt:

- En stor anledning är att vi vill ge de här kläderna ett värde. Den uttjänta toppen eller trasiga strumporna ska inte ses som avfall, utan en resurs som kan hjälpa till att sluta kretsloppet, säger hon.